Företag i fokus:

Det behövs ett stadsdelslyft för Södertäljes utsatta områden

Södertälje Ronna

Foto: Alexander Isa

Södertälje har tre särskilt utsatta områden: Geneta, Lina och Ronna. Dessa områden är inte bara utsatta för mer otrygghet än resten av Södertälje, de är också mer socialt utsatta.

I de utsatta områdena är arbetslösheten högre, språkkunskaperna lägre och de meningsfulla fritidsaktiviteterna färre. Det skapar segregation. Samtidigt finns det många positiva krafter i de utsatta områdena som måste tas till vara på. Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar. Södertälje kommun behöver genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna genom satsningar på skolan, en ny samhällsbyggnadspolitik och ett stärkt föreningsliv.

Skolan är den viktigaste faktorn för att jämna ut ojämlika förutsättningar i samhället. Skolan är avgörande för att kunna förbättra språkkunskaperna och för att kunna erbjuda individen en väg till ett liv på hennes egna villkor. Det behövs stora satsningar för att stärka lärarna i de utsatta områdena. Bland annat genom att anställa fler speciallärare och erbjuda högre löner för de som tar sig an att arbeta i skolor med tuffare utmaningar.

”Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska.”

I Södertälje finns det tyvärr stora utmaningar med bristande språkkunskaper i Svenska. Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska. Det är långt under snittet. För att motverka detta behövs en satsning på riktiga skolböcker för att höja läsförmågan i Södertäljes skolor. Forskningen är tydlig i att riktiga skolböcker är bättre för barns inlärningsförmåga än digitala verktyg. Den som klarar skolan, och behärskar det svenska språket, har mycket större chanser att få ett jobb och leva sitt liv på sina egna villkor.

”Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar” – Metin Hawsho(L).

Fler ska äga sitt boende i bättre fysiska miljöer. Den som äger sin bostad har ett stort ekonomiskt intresse i att bostadsområdet hålls i bra skick. Den enskildes egna intresse av att öka värdet på sin lägenhet eller sitt radhus går hand i hand med det allmänna intresset av tryggare bostadsområden. Liberalerna tycker att det är viktigt med en blandning av boendeformer och välkomnar nya hyreslägenheter i kommunen, men i Södertäljes utsatta områden finns det redan mycket fler hyreslägenheter än ägda lägenheter.

”Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro.”

I de utsatta områdena behövs en förändring genom ombildning av Telge Bostäders bestånd till bostadsrätter. Detta har testats med goda resultat tidigare i Hovsjö. Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro i ett område och en väg dit är genom att öka andelen ägda boenden, men det är inte hela lösningen. En upprustning av de allmänna ytorna i Geneta, Lina och Ronna, med bättre belysning och trevligare miljöer behövs också. 

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Att ha något att göra efter skolan skapar gemenskap och mening för många. Ett aktivt föreningsliv kan tränga undan de kriminella gängen inflytande bara genom att erbjuda ett annat, mer meningsfullt sammanhang. Det finns också starka bevis för att barn som idrottar och rör på sig lyckas bättre i skolan. Idrotten är också en av få delar i samhället som är verkligt meritokratiska, där det handlar om talang och hårt arbete snarare än ursprung och kontakter för att nå framgång. Därför behöver det satsas extra mycket på idrotten i de särskilt utsatta områdena. Idrotten har en otrolig förenande kraft i samhället som måste tas till vara på. Vi måste stödja de positiva krafterna i Södertäljes utsatta områden.

Genom satsningar på skola, samhällsbyggnad och ungdomsidrott har vi chansen att genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna som lyfter hela Södertälje.

Metin Hawsho,
Gruppledare, Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2023 05:19
Senast uppdaterad: 26 oktober 2023 05:19

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stulen båt hittad – ”Slaktad på motor och instrument”

IMG_4888-1

Bild: Ung Fritid /Scanboat.com

Båten som stals i Hölö föregående vecka har hittats, dock i mycket dåligt skick. Det meddelar Ung fritid på sociala medier.

Det var förra veckan som fritidsledarna upptäckte att båten, som förvarades i Åbynäs båtklubb i Höllviken, hade blivit stulen.

– Det var mina kollegor som upptäckte att kedjan till låset var uppbrutet och att en av våra båtar var borta, sade resultatenhetschefen för Ung Fritid, Dunstan Avila Hjelte, i sambadn med händelsne till Telgenytt.

Nu rapporterar den kommunala ungdomsverksamheten att båten har hittats, men ”slaktad på motor och instrument”.

”Båten är återfunnen tillsammans med en annan stulen båt vid Mörköbron i vassen. Den har tagits hand om av polisen i väntan på att den ska hämtas av oss. Detta är ett försäkrignsärende, men vi jobbar på att få båten funktionsduglig till nästa säsong”, skriver Ung fritid.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 18:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 17:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors