Företag i fokus:

Det behövs ett stadsdelslyft för Södertäljes utsatta områden

Södertälje Ronna

Foto: Alexander Isa

Södertälje har tre särskilt utsatta områden: Geneta, Lina och Ronna. Dessa områden är inte bara utsatta för mer otrygghet än resten av Södertälje, de är också mer socialt utsatta.

I de utsatta områdena är arbetslösheten högre, språkkunskaperna lägre och de meningsfulla fritidsaktiviteterna färre. Det skapar segregation. Samtidigt finns det många positiva krafter i de utsatta områdena som måste tas till vara på. Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar. Södertälje kommun behöver genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna genom satsningar på skolan, en ny samhällsbyggnadspolitik och ett stärkt föreningsliv.

Skolan är den viktigaste faktorn för att jämna ut ojämlika förutsättningar i samhället. Skolan är avgörande för att kunna förbättra språkkunskaperna och för att kunna erbjuda individen en väg till ett liv på hennes egna villkor. Det behövs stora satsningar för att stärka lärarna i de utsatta områdena. Bland annat genom att anställa fler speciallärare och erbjuda högre löner för de som tar sig an att arbeta i skolor med tuffare utmaningar.

”Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska.”

I Södertälje finns det tyvärr stora utmaningar med bristande språkkunskaper i Svenska. Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska. Det är långt under snittet. För att motverka detta behövs en satsning på riktiga skolböcker för att höja läsförmågan i Södertäljes skolor. Forskningen är tydlig i att riktiga skolböcker är bättre för barns inlärningsförmåga än digitala verktyg. Den som klarar skolan, och behärskar det svenska språket, har mycket större chanser att få ett jobb och leva sitt liv på sina egna villkor.

”Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar” – Metin Hawsho(L).

Fler ska äga sitt boende i bättre fysiska miljöer. Den som äger sin bostad har ett stort ekonomiskt intresse i att bostadsområdet hålls i bra skick. Den enskildes egna intresse av att öka värdet på sin lägenhet eller sitt radhus går hand i hand med det allmänna intresset av tryggare bostadsområden. Liberalerna tycker att det är viktigt med en blandning av boendeformer och välkomnar nya hyreslägenheter i kommunen, men i Södertäljes utsatta områden finns det redan mycket fler hyreslägenheter än ägda lägenheter.

”Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro.”

I de utsatta områdena behövs en förändring genom ombildning av Telge Bostäders bestånd till bostadsrätter. Detta har testats med goda resultat tidigare i Hovsjö. Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro i ett område och en väg dit är genom att öka andelen ägda boenden, men det är inte hela lösningen. En upprustning av de allmänna ytorna i Geneta, Lina och Ronna, med bättre belysning och trevligare miljöer behövs också. 

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Att ha något att göra efter skolan skapar gemenskap och mening för många. Ett aktivt föreningsliv kan tränga undan de kriminella gängen inflytande bara genom att erbjuda ett annat, mer meningsfullt sammanhang. Det finns också starka bevis för att barn som idrottar och rör på sig lyckas bättre i skolan. Idrotten är också en av få delar i samhället som är verkligt meritokratiska, där det handlar om talang och hårt arbete snarare än ursprung och kontakter för att nå framgång. Därför behöver det satsas extra mycket på idrotten i de särskilt utsatta områdena. Idrotten har en otrolig förenande kraft i samhället som måste tas till vara på. Vi måste stödja de positiva krafterna i Södertäljes utsatta områden.

Genom satsningar på skola, samhällsbyggnad och ungdomsidrott har vi chansen att genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna som lyfter hela Södertälje.

Metin Hawsho,
Gruppledare, Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2023 05:19
Senast uppdaterad: 26 oktober 2023 05:19

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors