Företag i fokus:

Den politiska majoriteten kastar utsatta kvinnor under bussen

Kvinna Woman Pexels

Foto: Pexels

Kvinnors utsatthet i samhället är värre än någonsin i många avseenden, det gäller både upplevd otrygghet såväl som fakta som tyder på att misshandelsbrott mot kvinnor ökar. Regeringen vill nu ge kommunen de verktyg som krävs för att stoppa tvångsäktenskap; däribland att kriminalisera underlåtenhet i att avslöja äktenskapsbrott. Kommunstyrelsen väljer dock i vanlig ordning att ignorera regeringens förslag. Vi förklarar varför deras argument inte håller. 

Ungdomsstyrelsen (2009) beräknade att cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år i Sverige inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det motsvarade 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män. Oftast sker dessa uppgjorde tvångsäktenskap i muslimska familjer där kvinnan inte sällan används för att främja familjens sociala ställning.

Tvångs- och barnäktenskap sker många gånger inom ramen för en hederskontext. Hedersbrottslighet präglas, som riksdagen anfört, inte sällan av en tystnadskultur i förhållande till polisen och andra myndigheter. Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja brotten skulle kunna bidra till att motverka tystnadskulturen och på sikt bidra till att fler som har kännedom om ett förestående tvångsäktenskap eller barnäktenskap känner sig förpliktade att ingripa eller informera myndigheter om vad som pågår.

”Att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”

Givet att den politiska majoriteten inte är helt moraliskt bankrutt, så borde det välkomna förslaget och inse vidden av allvaret. I kommunstyrelsens tjänsteskrivelse beskrivs det hur “(…) personalgrupper som kommer i kontakt med personer i utsatthet kan en bestämmelse om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”.

Vi håller med, men det enda etiska dilemmat som kan uppstå är kommunens brist på ansvarstagande. Trots att kommunen nu får påtryckningar från regeringen, ställer den politiska majoriteten sig apatisk i frågan om ansvar i ett anmäla förekomst av tvångsäktenskap.

Detta kommer inte minst sagt olägligt då LT rapporterat att kommunen för någon vecka sen meddelande att de inte kommer förnya kontraktet med  Annfrid-boendet, vilket idag är Södertäljes enda kvinnojour som erbjuder skyddat boende. Vilka signaler skickar detta till kvinnor som lever i ett limbo där familjen och maken utövar ett vidrigt förtryck, och kommunen svarar i bästa fall med en “låt-gå” attityd?

”Den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.”

Frågan blir då, vad gör egentligen kommunen för att hjälpa de kvinnor och barn som far illa åt? Trenden pekar på att allt fler i Södertälje anmäler misshandelsbrott mot kvinnor.

Det finns idag ett stort mörkertal i hur många kvinnor varje år som blir offer för tvångsäktenskap, och det är inte så otroligt med tanke på vilka alternativ som finns kvar för dem. Är du redan i en socialt utsatt situation så kan staten och framförallt kommunen och socialarbetare vara din enda väg till frihet, och det vill nu den politiska majoriteten med Boel Godner(S) i spetsen försvåra. Med brist på annat så anser vi att den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.

Om vi har medel att hjälpa kvinnor som utsätts för tvångsäktenskap, så är det vår moraliska plikt att med varje medel faktiskt göra det. Den politiska majoriteten i Södertälje gör sig skyldig till grovt etiskt och moralisk lättja när det inte vill kriminalisera underlåtenhet i anmälning av tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I vanlig ordning väljer den politiska majoriteten apati istället för att sätta ner foten, de väljer den bekväma vägen istället för att agera resolut och kommunen kastar därför Södertäljes utsatta kvinnor under bussen. Det är ett återkommande problem, och det börjar ärligt talat bli tröttsamt.

Andreas Birgersson (SD),
oppositionsråd 

Susanne Jakobsson,
partimedlem

Stefan Jakobsson,
ledamot socialnämnden

Pia Höglander,
partimedlem

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2023 15:08
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors