Företag i fokus:

Den politiska majoriteten kastar utsatta kvinnor under bussen

Kvinna Woman Pexels

Foto: Pexels

Kvinnors utsatthet i samhället är värre än någonsin i många avseenden, det gäller både upplevd otrygghet såväl som fakta som tyder på att misshandelsbrott mot kvinnor ökar. Regeringen vill nu ge kommunen de verktyg som krävs för att stoppa tvångsäktenskap; däribland att kriminalisera underlåtenhet i att avslöja äktenskapsbrott. Kommunstyrelsen väljer dock i vanlig ordning att ignorera regeringens förslag. Vi förklarar varför deras argument inte håller. 

Ungdomsstyrelsen (2009) beräknade att cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år i Sverige inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det motsvarade 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män. Oftast sker dessa uppgjorde tvångsäktenskap i muslimska familjer där kvinnan inte sällan används för att främja familjens sociala ställning.

Tvångs- och barnäktenskap sker många gånger inom ramen för en hederskontext. Hedersbrottslighet präglas, som riksdagen anfört, inte sällan av en tystnadskultur i förhållande till polisen och andra myndigheter. Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja brotten skulle kunna bidra till att motverka tystnadskulturen och på sikt bidra till att fler som har kännedom om ett förestående tvångsäktenskap eller barnäktenskap känner sig förpliktade att ingripa eller informera myndigheter om vad som pågår.

”Att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”

Givet att den politiska majoriteten inte är helt moraliskt bankrutt, så borde det välkomna förslaget och inse vidden av allvaret. I kommunstyrelsens tjänsteskrivelse beskrivs det hur “(…) personalgrupper som kommer i kontakt med personer i utsatthet kan en bestämmelse om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”.

Vi håller med, men det enda etiska dilemmat som kan uppstå är kommunens brist på ansvarstagande. Trots att kommunen nu får påtryckningar från regeringen, ställer den politiska majoriteten sig apatisk i frågan om ansvar i ett anmäla förekomst av tvångsäktenskap.

Detta kommer inte minst sagt olägligt då LT rapporterat att kommunen för någon vecka sen meddelande att de inte kommer förnya kontraktet med  Annfrid-boendet, vilket idag är Södertäljes enda kvinnojour som erbjuder skyddat boende. Vilka signaler skickar detta till kvinnor som lever i ett limbo där familjen och maken utövar ett vidrigt förtryck, och kommunen svarar i bästa fall med en “låt-gå” attityd?

”Den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.”

Frågan blir då, vad gör egentligen kommunen för att hjälpa de kvinnor och barn som far illa åt? Trenden pekar på att allt fler i Södertälje anmäler misshandelsbrott mot kvinnor.

Det finns idag ett stort mörkertal i hur många kvinnor varje år som blir offer för tvångsäktenskap, och det är inte så otroligt med tanke på vilka alternativ som finns kvar för dem. Är du redan i en socialt utsatt situation så kan staten och framförallt kommunen och socialarbetare vara din enda väg till frihet, och det vill nu den politiska majoriteten med Boel Godner(S) i spetsen försvåra. Med brist på annat så anser vi att den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.

Om vi har medel att hjälpa kvinnor som utsätts för tvångsäktenskap, så är det vår moraliska plikt att med varje medel faktiskt göra det. Den politiska majoriteten i Södertälje gör sig skyldig till grovt etiskt och moralisk lättja när det inte vill kriminalisera underlåtenhet i anmälning av tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I vanlig ordning väljer den politiska majoriteten apati istället för att sätta ner foten, de väljer den bekväma vägen istället för att agera resolut och kommunen kastar därför Södertäljes utsatta kvinnor under bussen. Det är ett återkommande problem, och det börjar ärligt talat bli tröttsamt.

Andreas Birgersson (SD),
oppositionsråd 

Susanne Jakobsson,
partimedlem

Stefan Jakobsson,
ledamot socialnämnden

Pia Höglander,
partimedlem

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2023 15:08
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors