Företag i fokus:

Den politiska majoriteten kastar utsatta kvinnor under bussen

Kvinna Woman Pexels

Foto: Pexels

Kvinnors utsatthet i samhället är värre än någonsin i många avseenden, det gäller både upplevd otrygghet såväl som fakta som tyder på att misshandelsbrott mot kvinnor ökar. Regeringen vill nu ge kommunen de verktyg som krävs för att stoppa tvångsäktenskap; däribland att kriminalisera underlåtenhet i att avslöja äktenskapsbrott. Kommunstyrelsen väljer dock i vanlig ordning att ignorera regeringens förslag. Vi förklarar varför deras argument inte håller. 

Ungdomsstyrelsen (2009) beräknade att cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år i Sverige inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det motsvarade 6,6 procent av unga kvinnor och 3,8 procent av unga män. Oftast sker dessa uppgjorde tvångsäktenskap i muslimska familjer där kvinnan inte sällan används för att främja familjens sociala ställning.

Tvångs- och barnäktenskap sker många gånger inom ramen för en hederskontext. Hedersbrottslighet präglas, som riksdagen anfört, inte sällan av en tystnadskultur i förhållande till polisen och andra myndigheter. Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja brotten skulle kunna bidra till att motverka tystnadskulturen och på sikt bidra till att fler som har kännedom om ett förestående tvångsäktenskap eller barnäktenskap känner sig förpliktade att ingripa eller informera myndigheter om vad som pågår.

”Att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”

Givet att den politiska majoriteten inte är helt moraliskt bankrutt, så borde det välkomna förslaget och inse vidden av allvaret. I kommunstyrelsens tjänsteskrivelse beskrivs det hur “(…) personalgrupper som kommer i kontakt med personer i utsatthet kan en bestämmelse om att kriminalisera underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång komma att innebära ett etiskt dilemma”.

Vi håller med, men det enda etiska dilemmat som kan uppstå är kommunens brist på ansvarstagande. Trots att kommunen nu får påtryckningar från regeringen, ställer den politiska majoriteten sig apatisk i frågan om ansvar i ett anmäla förekomst av tvångsäktenskap.

Detta kommer inte minst sagt olägligt då LT rapporterat att kommunen för någon vecka sen meddelande att de inte kommer förnya kontraktet med  Annfrid-boendet, vilket idag är Södertäljes enda kvinnojour som erbjuder skyddat boende. Vilka signaler skickar detta till kvinnor som lever i ett limbo där familjen och maken utövar ett vidrigt förtryck, och kommunen svarar i bästa fall med en “låt-gå” attityd?

”Den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.”

Frågan blir då, vad gör egentligen kommunen för att hjälpa de kvinnor och barn som far illa åt? Trenden pekar på att allt fler i Södertälje anmäler misshandelsbrott mot kvinnor.

Det finns idag ett stort mörkertal i hur många kvinnor varje år som blir offer för tvångsäktenskap, och det är inte så otroligt med tanke på vilka alternativ som finns kvar för dem. Är du redan i en socialt utsatt situation så kan staten och framförallt kommunen och socialarbetare vara din enda väg till frihet, och det vill nu den politiska majoriteten med Boel Godner(S) i spetsen försvåra. Med brist på annat så anser vi att den politiska majoritetens agerande är vedervärdigt och ovärdigt.

Om vi har medel att hjälpa kvinnor som utsätts för tvångsäktenskap, så är det vår moraliska plikt att med varje medel faktiskt göra det. Den politiska majoriteten i Södertälje gör sig skyldig till grovt etiskt och moralisk lättja när det inte vill kriminalisera underlåtenhet i anmälning av tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I vanlig ordning väljer den politiska majoriteten apati istället för att sätta ner foten, de väljer den bekväma vägen istället för att agera resolut och kommunen kastar därför Södertäljes utsatta kvinnor under bussen. Det är ett återkommande problem, och det börjar ärligt talat bli tröttsamt.

Andreas Birgersson (SD),
oppositionsråd 

Susanne Jakobsson,
partimedlem

Stefan Jakobsson,
ledamot socialnämnden

Pia Höglander,
partimedlem

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2023 15:08
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

Hyresförhöjningar i Nykvarn efter avslutade förhandlingar

lagenhetsport.jpg_1800

Bild: Unsplash

AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen har enats om en hyresökning på 5,2 procent för 2024.

Efter intensiva förhandlingar har AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen kommit till en överenskommelse om hyreshöjningarna för nästa år. Från och med den 1 januari 2024 kommer hyrorna i genomsnitt att öka med 5,2 procent. Specifikt kommer lägenheterna i Karaffen 2-3 att se en mer moderat höjning på 3,15 procent, medan övriga lägenheter får en höjning på 5,8 procent.

(Annonslänk)

I ljuset av de senaste ekonomiska utmaningarna, inklusive hög inflation och stigande levnadskostnader, har förhandlingarna varit fokuserade på att balansera bolagets behov med hyresgästernas ekonomiska kapacitet. Ursprungligen yrkade AB Nykvarnsbostäder på en 12,5 procentig ökning, men detta justerades nedåt för att möta de tuffa ekonomiska tiderna.

– Trots att vårt faktiska behov av en hyresjustering var högre, har vi valt att mildra våra krav för att underlätta för våra hyresgäster under dessa ekonomiskt ansträngda tider, säger Fredrik Rönnlycke Westermark, tillförordnad VD för AB Nykvarnsbostäder, i ett pressmeddelande.

– Vi har även arbetat för att så långt det är möjligt minska våra egna kostnader, men utan att det går ut över kvaliteten på våra bostäder.

Hyresförhandlingarna är en årlig process där ökande driftskostnader för fastighetsskötsel som el, vatten och avfallshantering spelar en stor roll. Den avtalade hyreshöjningen tar sikte på att fortsatt erbjuda attraktiva bostäder och en hållbar fastighetsförvaltning, även om det innebär en retroaktiv justering av hyrorna från och med årsskiftet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:58

Tidigare misstänkt för mord får stor JK-ersättning

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En ung man från Södertälje, som tidigare var misstänkt för inblandning i mordet på en 30-åring i Flemingsberg, får stor ersättning för tiden som frihetsberövad.

(Annonslänk)

Den frihetsberövade personen anhölls först i mars 2023, men det frihetsberövandet avslutades i april samma år. Den 11 april 2023 anhölls personen igen för en annan brottsmisstanke, vilket pågick fram till september 2023. För det första frihetsberövandet avböjde JK, Justitiekanslern, att pröva ersättningsansökan, då en frikännande dom ännu inte vunnit laga kraft. För det andra frihetsberövandet beviljades ersättning, eftersom förundersökningen lades ned utan åtal.

Nu har Justitiekanslern beslutat att bevilja skadestånd för personen som varit frihetsberövad från april till september 2023. Ersättningen inkluderar 175 000 kronor för lidande samt 1 845 kronor för ombudskostnader.

Åklagarmyndigheten motsatte sig ersättning, med hänvisning till att personen skulle ha försvårat utredningen. Justitiekanslern fann dock inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och beslutade att ersättning skulle utgå.

Läs även: – Flera dömda för mordet på 30-åring från Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors