Företag i fokus:

Scanias ellastbilar – ”Många av oss är fast i dieseltänket”

80273e558bd32639_org

Pressbild: Scania

Scania i Södertälje har startat produktionen av kraftfulla lastbilar med R- eller S-seriehytter som har 400 eller 450 kW motorer, vilket är idealiskt för olika regionala transportuppdrag. Vid eComExpo i september introducerade Scania sin första serietillverkade regionala ellastbil för 64 ton.

− Med den här introduktionen öppnar vi för att man i än större utsträckning kan skräddarsy och optimera sin ellastbil baserat på den aktuella driften, säger Fredrik Allard, senior Vice President och chef för e-mobilitet inom Scania.

Samtidigt har Scania uppdaterat sina batteridrivna lastbilar för stadstransporter med miljövänliga batteripaket, elfordonsanpassade chassin och Scania Charging Access-tjänsten. Dessa förbättringar har gjort Scanias utbud av ellastbilar attraktivt och moget för en bred kundbas, oavsett deras specifika transportbehov.

Scanias uppgraderade batteridrivna lastbilar för regionala transporter imponerar med sina höga kapaciteter, inklusive en maxvikt på 64 ton och en räckvidd på upp till 370 km med 40 ton last. Laddningshastigheten är imponerande med upp till 375 kW, och den kraftfulla motorn på 450 kW motsvarar 610 hk, vilket är betydligt högre än de flesta befintliga lastbilar på vägarna.

− Många av oss är fast i dieseltänket, det att man alltid går från 10% till 100% när man tankar. Med batterifordon behöver man ställa om och i stället ladda för den sträcka man faktiskt behöver. Har du 12 mil till laddaren hemma på åkeriet är det så mycket plus lite marginal man laddar. Det är onödigt att ladda fullt varje gång, säger Fredrik Allard.

(Annonslänk)

Scanias senaste ellastbilar finns tillgängliga både som dragbilar och lastbilar, och hela hyttutbudet är nu kompatibelt med elfordon.
Räckvidden varierar beroende på flera faktorer, men en lastväxlare på 27 ton kan förvänta sig en räckvidd på cirka 350 km med ett batteri på 624 kWh. Snabbladdning i 45 minuter ger ytterligare 200 km. Det är också värt att notera att snabbladdning kan utföras med en 150 kW-laddare och fortfarande ge snabba laddtider.

Scania arbetar aktivt med att erbjuda hållbara transportlösningar och tror på en nära förestående förändring mot fossilfria transporter, särskilt i Europa och USA. De erbjuder även Scania Charging Access-tjänsten, som ger sömlös tillgång till ett europeiskt nätverk av laddningsstationer bedömda för lastbilar.

Kunden faktureras enbart för den el de använder vid laddning, och det krävs ägande av minst en Scania för att ansluta sig till tjänsten. Denna satsning på elektrifiering och laddningsinfrastruktur är en del av Scanias engagemang för en grönare framtid inom transportsektorn.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 29 oktober 2023 11:51

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors