Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Var femte hushåll saknar buffert för oväntade kostnader

Barn föräldrar kids hand

Bild: Pexels.

Ensamstående föräldrar saknar ekonomiskt utrymme, och var femte person bor i hushåll som inte kan hantera stora oväntade utgifter. Detta enligt ny statisitk som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram.

Statistiken avslöjar att det finns närmare 1,7 miljoner människor i Sverige som bor i hushåll som inte kan hantera större oväntade utgifter. Nästan hälften av dessa är ensamstående föräldrar som saknar den ekonomiska flexibilitet som behövs för att möta oplanerade kostnader.

Detta innebär att de inte har möjlighet att täcka oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor.

(Annonslänk)

– Det motsvarar ungeför 20 procent av Sveriges befolknig. Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester, säger Helena Månsson, utredare på SCB.

Enligt Statistiska centralbyrån defineras materiell och social fattigdom som att man inte har råd med en viss levnadsstandard. I det här fallet innebär det att många ensamstående föräldrar och deras barn lever i ekonomisk osäkerhet och brist på resurser för att hantera oväntade ekonomiska påfrestningar.

– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Månsson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 18:45
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 18:46

Polisen larmades till Saltskog efter samtal om höga smällar

Polishelikopter

Arkivbild: Shamash Oyal

Natten mot måndag larmades polisen efter rapporter om höga smällar. Flera polisenheter ryckte ut, men kunde inte hitta källan till ljuden.

Strax efter midnatt fick polisen samtal om höga smällar i närheten av Saltskog. Det ledde till en omfattande polisinsats, inklusive hälp av en polishelikopter som bistod med översikt för att söka igenom området.

Men vad som är orsaken till de höga smällarna är fortfarande oklart. Polisen som var på plats hittade inga ledtrådar till händelsen, och ingen person verkar ha skadats. Efter en kort stund kunde polisen lämna platsen.

Enligt uppgifter till Telgenytt kan det handla om att någon har avfyrat fyrverkerier, men detta har inte bekräftats av polisen.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 13:37
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 13:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors