Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Berusad knivman greps i centrala Södertälje

730F65B8-D1C9-4595-B059-83290484B8D0

Arkivbild.

En berusad man viftade med en kniv i centrala Södertälje, men tack vare allmänheten kunde mannen snabbt gripas av polis.

På torsdagskvällen, vid 22-tiden, larmades polisen till en park i centrala Södertälje angående en knivman. Enligt polisens uppgifter hade mannen en kniv gömd innanför jackan som han viftade med. En polispatrull som befann sig i närheten blev tillkallad av personer som hade observerat knivmannen.

När mannen fick syn på polisen försökte han springa från platsen, men polisen hann ikapp och kunde gripa den berusade mannen i 25-årsåldern. Det är ännu oklart om polisen misstänker att han har begått något brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 09:02
Senast uppdaterad: 7 juli 2023 09:02

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors