Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors