Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Svårt för kvinnor att köpa bostad – ”dörren helt stängd”

Södertälje

Foto: Alexander Isa

För en kvinna med genomsnittsinkomst går inte kalkylen ihop för att köpa en tvårumsbostad på 55 kvadratmeter i någon av Sveriges 25 största kommuner, enligt Hypoteket. Inklusive kvinnor i arbetsför ålder i Södertälje.

I sin aktuella undersökning har Hypoteket utgått från snittpriset i oktober 2023 för en tvåa på 55 kvadratmeter i de undersökta kommunerna. Personen som söker bolån antas vara ensamstående, 30-34 år, utan andra lån eller bil. Medianinkomsten har räknats upp med 6 procent för att matcha dagens nivå.

– Som kvinna i arbetsför ålder (30 – 34 år)  är dörren helt stängd för att få ihop kalkylen för en tvåa. Att träffa en partner, flytta till ett jobb eller påbörja en utbildning blir ju mer möjligt med en egen bostad.  Jag dristar mig till att  gissa att svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige idag har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Störst är skillnaden i Stockholm, där det fattas över ca 27 000 kronor per månad för en kvinna med medianinkomst. I Nacka skiljer det ca 17 000 kronor och i Göteborg nästan ca 15 000 kronor mellan medianinkomsten och vad som krävs för att få lånelöfte.

En kvinna med medianinkomst står inför ekonomiska utmaningar i samtliga av de granskade kommunerna, inklusive Södertälje. Däremot, för en ung man i Södertälje, ser det något mer positivt ut, med en ekonomisk balans i 14 av de 25 undersökta kommunerna.

– Svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Wörmann.

Hon ger rådet att undersöka alla möjligheter, även hyresmarknaden, för den som vill skaffa sin första bostad. Att acceptera en mindre eller billigare bostad kan också vara nödvändigt.

– Vår undersökning utgår från både medianinkomst och medelpris och förhoppningen ligger i avvikelserna. Om man tjänar mer, kan lägga mer i kontantinsats och om man köper en billigare bostad ser kalkylen bättre ut och det är förstås en tröst, om än klen. Krav på kontantinsats, amortering, högre räntekostnader och allmänt högre omkostnader i vardagen slår hårt mot gruppen unga, speciellt unga kvinnor, avslutar Claudia Wörmann.

Möjligheten att köpa en tvåa i några av Sveriges största kommuner 

Kommun Pris kr Månadslön MMånadslön QLön som krävsSkillnad i kr  MSkillnad i kr  Q
Stockholm4 413 09038 41632 73660 00021 58427 264
Nacka3 023 73538 36331 38545 0006 63713 615
Botkyrka1 709 40031 35823 07333 0001 6429 927
Haninge1 738 22033 35525 43133 000−3557 569
Södertälje1 477 52031 73822 57831 500−2388 922

Skribent: Lucas T

Rättelse:
I ett tidigare skede skrev vi att uppfattningen var att kalkylen går ihop för en kvinna i Södertälje, så är det dock inte.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2023 17:00
Senast uppdaterad: 7 december 2023 18:00

Vintercyklister trampar för sjätte året i rad

Cyckel-Vinter-Sno-cycklistPEXEL

Foto: Pexels

För sjätte året i rad trampar ett 30-tal vintercyklister igång årets utmaning i Södertälje – och det blir ingen mjukstart i år med snön som fallit under veckan!

Kampanjen Vintercyklisten är en årlig utmaning som syftar till att få fler att cykla även på vinterhalvåret. Målet är att få fler att välja cykeln framför bilen även på vintern. Som Vintercyklist förbinder man sig att cykla minst tre dagar i veckan under perioden 1 december till 31 mars. I utbyte får deltagarna dubbdäck, däckbyte, startpaket och kontakt med andra vintercyklister.

I år består gruppen av 33 vintercyklister som nu trampar igång med utmaningen. Linn Ottosson, boende i Blombacka, är en av deltagarna. Hon ser fram emot att testa dubbdäck för första gången.

”Jag har alltid cyklat, och även gjort det tidigare på vintern men utan dubbdäck. Då har det blivit att jag tar bilen när det är snö”, uppger Ottosson till Södertälje kommun.

Södertälje har ordnat utmaningen Vintercyklisten sedan 2018 och totalt har över 250 vintercyklister deltagit genom åren.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2023 06:30
Senast uppdaterad: 7 december 2023 00:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors