Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Matpriserna sjunker – Första nedgången sedan 2021

Frukt Ica livsmedel

Foto: Alexander Isa

Efter en lång period av stigande kostnader visar nya siffror från SCB att matpriserna i Sverige sjönk i mars, med en noterbar minskning i priserna på grönsaker.

– Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

För första gången sedan sommaren 2021 har matpriserna i Sverige sjunkit jämfört med samma månad året innan, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) konsumentprisindex (KPI). I mars observerades en nedgång på 0,7 procent i priserna på livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med februari. Denna trend avviker från det vanliga mönstret där livsmedelspriser tenderar att öka under mars.

Nya siffror från SCB visar att matpriserna i Sverige sjunker.
Foto: Alexander Isa

Under perioden december 2021 till mars 2023 steg priserna på dessa varor 16 månader i rad, vilket sammanlagt ledde till en ökning på över 25 procent. Även om priserna varierade under de följande månaderna, fortsatte de på en årsbasis att stiga, men takten avtog gradvis.

– Det är första gången priserna på livsmedel sjunker sett till årstakt sedan juli 2021, säger Neander.

(Annonslänk)

Bland de mest anmärkningsvärda prisfallen hittar vi grönsaker, där exempelvis gurkor var 32 procent billigare än i mars förra året, medan tomater och purjolök sjönk med 24 respektive 22 procent.

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, rapporterar att grönsakspriserna totalt sett var 6,7 procent lägre än för ett år sedan, vilket understryker en positiv utveckling för svenska konsumenter i tider av annars höga levnadskostnader.

Prisutvecklingen för varugrupper. Fakta SCB.

VarugruppPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Bröd och övriga spannmålsprodukter0,4-0,7
Kött-1,22,0
Fisk0,0-0,1
Mjölk, ost och ägg-0,6-5,7
Oljor och fetter-1,8-6,3
Frukt-3,52,5
Grönsaker-1,6-6,7
Sötsaker och glass0,83,1
Övriga livsmedel-0,81,2
Kaffe, te och kakao-0,9-3,8
Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice0,83,0
Livsmedel-0,8-1,0
Alkoholfria drycker0,41,7
Livsmedel och alkoholfria drycker-0,7-0,7

Produkterna som ökade respektive minskade mest i pris mellan februari och mars 2024. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Färsk lax5,9-9,9
Potatis4,99,1
Spannmålsbaserade maträtter3,63,2
Saft m.m.2,87,1
Kiwi, ananas m.m.2,617,4
Vetebröd2,5-5,4
Djupfrysta skaldjur2,32,7
Wienerbröd2,07,6
Djupfrysta grönsaker2,05,3
Annat kött2,03,5
[…][…][…]
Småcitrus-5,8-19,5
Apelsiner-6,59,1
Sillkonserver-6,7-3,8
Gurka-6,8-32,1
Tomater-6,9-24,1
Purjolök-6,9-22,3
Äpplen-12,48,2
Blomkål-12,6-15,5
Vindruvor-16,91,7
Vitkål-17,0-11,4

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:17

Rekryteringsprocess för ny direktör inledd efter avgång

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har inlett rekryteringsprocessen för en ny samhällsbyggnadsdirektör efter att den nuvarande direktören valt att anta nya utmaningar i en annan stad.

(Annonslänk)

I mars offentliggjorde Södertälje kommun att samhällsbyggnadsdirektören, Andreas Klingström, kommer att lämna sin tjänst för att tillträda som stadsbyggnadsdirektör i Sundbybergs stad i juni. Nu söker kommunen efter en ersättare som kan ta över ansvaret för att styra och utveckla samhällsbyggnadskontoret. Den nya direktören kommer att spela en avgörande roll i Södertäljes fortsatta strävan efter att vara en attraktiv och hållbar kommun, med fokus på utveckling av nya företag, bostäder och offentliga verksamheter.

Uppdraget innebär att leda ett team av cirka 260 medarbetare och samarbeta nära med andra kommunala verksamheter för att säkerställa effektiva processer och högkvalitativa leveranser. Den ideella kandidaten förväntas ha en stark strategisk förmåga, vara handlingskraftig och ha god insikt i samhällsbyggnadsfrågor, samt ha en förmåga att navigera i komplexa miljöer.

Kvalifikationerna inkluderar mångårig chefserfarenhet inom samhällsbyggnadsområdet, ledning av mångfacetterade verksamheter och framgångsrikt utvecklingsarbete. Det krävs också akademisk utbildning inom samhällsbyggnad eller liknande områden, förståelse för plan- och bygglagstiftning, samt utmärkta kommunikationsfärdigheter på svenska och engelska.

Sista ansökningsdag för tjänsten är den 28 april, och rekryteringsprocessen hanteras i samarbete med rekryteringsföretaget ProAstri.

Klingstrom

Andreas Klingström lämnar Södertälje kommun
Foto: Liza Simonsson/Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors