Företag i fokus:

DEBATT: Kommunen ska inte bygga lyxkrog i Farstanäs

620F3BFF-BA54-463D-AC7A-1151186250D4

Joakim Granberg Realistpartiet. Foto: Privat.

Jag har tagit del av upphandlingen kring restaurang och servicehuset tilltänkt Farstanäs camping för ca 45 miljoner kronor, Alexander Rosenberg panikstoppade nyligen byggstarten genom att se till att bygglovet inte behandlades, det finns nämligen endast 15 miljoner kronor i budget för Farstanäs upprustning under 2024.  

Men entreprenören som vunnit upphandlingen har redan köpt in en hel del material som ligger på området, satt upp staket, hyrt in grävmaskin med mera av andra entreprenörer som nu står och tickar kostnader varje dag, helt klart är att entreprenören kommer att vilja ha ersättning för sina kostnader och förlorad intäkt. 

Det stora haveriet och skandalen är att projektet överhuvudtaget tilläts att gå så här långt, varför stoppades det inte tidigare? – Vet hjärnan inte vad handen gör?

”Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs”

Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs och beslutade att kommunen skulle bygga den? Satsningen är ren ekonomisk galenskap!

Kommunen har lagt ut miljoner på undersökningar kring hur krogen ska byggas på bästa sätt. Jag ser undersökningsunderlag ifrån Peab, KamTech, ADDAC arkitektur & möbler, Karla Arkitekter, Sweco, AFRY, Fire and risk Engeneering Nordic AB, Kåver & Melling byggkonstruktion och sedan Telge AB, Telge Fastigheter och samhällsbyggnadskontoret  – Allt detta för att bygga en restaurang med servicehus på en camping!

Servicehuset på 330 kvm med omklädningsrum, duschar och toaletter skulle kosta 15 miljoner. Restaurangen för ca 30 miljoner kr planerades ha 160 platser inomhus och 107 platser på uteserveringen, med en total yta på ca 500 kvm, det innebär en restaurang för ca 60 000 kr per kvm, det får man en rejäl lyxkrog för centralt i Stockholm.

”Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen” – Joakim Granberg, RP.

Frågan man måste ställa sig är – Skulle DU investera 30 miljoner kronor i att bygga en krog ute i Farstanäs? Svaret är givetvis nej! – Så varför ska kommunen/skattebetalarna det?

Jag undrar hur beställaren tänkt kring verksamhetens bärighet? Om nu någon gjort det?
Planen är ju en Åretrunt verksamhet trots brist på bra kollektivtrafik, det är 1,6 km till närmaste busshållplats.

Tror någon på allvar att folk en blåsig novemberkväll säger: Älskling, skall vi boka bord ute på Farstanäs ikväll? – Eller att företag lägger konferensmiddagar där under höst/vintern?
Svaret är givetvis NEJ och att detta endast är en väderberoende sommarrestaurang, inget annat!

Alexander Rosenberg nämner att han drivit restaurang, det har jag med och jag har till och med byggt om gamla Roxybiografen till nattklubb (Etage) runt millenniumskiftet, så vi båda förstår att en för hög hyra skrämmer bort entreprenörer. Alexander säger vidare att för att kommunen/bolagen ska få ihop affären så förväntas hyran landa på en dryg miljon/år, sanningen är nog närmare 1,5 miljoner och det är nog ungefär vad restaurangen kan förvänta sig att få ihop i vinst per år, man skulle inte hitta någon som vill driva restaurangen och därmed är det sannolikt att den samt även campingen stannat kvar i kommunens regi under överskådlig framtid, trots att alla vet att kommunen varken kan eller bör driva restauranger och campingplatser!

Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen och förverkligat sin dröm om att tillsammans med kommunen skapa Sveriges bästa camping!

Men nu får farsen fortsätta och vi får se vart det slutar, men en sak är säker – det är ni som får betala!

Joakim Granberg,
Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors