Företag i fokus:

DEBATT: Kommunen ska inte bygga lyxkrog i Farstanäs

620F3BFF-BA54-463D-AC7A-1151186250D4

Joakim Granberg Realistpartiet. Foto: Privat.

Jag har tagit del av upphandlingen kring restaurang och servicehuset tilltänkt Farstanäs camping för ca 45 miljoner kronor, Alexander Rosenberg panikstoppade nyligen byggstarten genom att se till att bygglovet inte behandlades, det finns nämligen endast 15 miljoner kronor i budget för Farstanäs upprustning under 2024.  

Men entreprenören som vunnit upphandlingen har redan köpt in en hel del material som ligger på området, satt upp staket, hyrt in grävmaskin med mera av andra entreprenörer som nu står och tickar kostnader varje dag, helt klart är att entreprenören kommer att vilja ha ersättning för sina kostnader och förlorad intäkt. 

Det stora haveriet och skandalen är att projektet överhuvudtaget tilläts att gå så här långt, varför stoppades det inte tidigare? – Vet hjärnan inte vad handen gör?

”Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs”

Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs och beslutade att kommunen skulle bygga den? Satsningen är ren ekonomisk galenskap!

Kommunen har lagt ut miljoner på undersökningar kring hur krogen ska byggas på bästa sätt. Jag ser undersökningsunderlag ifrån Peab, KamTech, ADDAC arkitektur & möbler, Karla Arkitekter, Sweco, AFRY, Fire and risk Engeneering Nordic AB, Kåver & Melling byggkonstruktion och sedan Telge AB, Telge Fastigheter och samhällsbyggnadskontoret  – Allt detta för att bygga en restaurang med servicehus på en camping!

Servicehuset på 330 kvm med omklädningsrum, duschar och toaletter skulle kosta 15 miljoner. Restaurangen för ca 30 miljoner kr planerades ha 160 platser inomhus och 107 platser på uteserveringen, med en total yta på ca 500 kvm, det innebär en restaurang för ca 60 000 kr per kvm, det får man en rejäl lyxkrog för centralt i Stockholm.

”Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen” – Joakim Granberg, RP.

Frågan man måste ställa sig är – Skulle DU investera 30 miljoner kronor i att bygga en krog ute i Farstanäs? Svaret är givetvis nej! – Så varför ska kommunen/skattebetalarna det?

Jag undrar hur beställaren tänkt kring verksamhetens bärighet? Om nu någon gjort det?
Planen är ju en Åretrunt verksamhet trots brist på bra kollektivtrafik, det är 1,6 km till närmaste busshållplats.

Tror någon på allvar att folk en blåsig novemberkväll säger: Älskling, skall vi boka bord ute på Farstanäs ikväll? – Eller att företag lägger konferensmiddagar där under höst/vintern?
Svaret är givetvis NEJ och att detta endast är en väderberoende sommarrestaurang, inget annat!

Alexander Rosenberg nämner att han drivit restaurang, det har jag med och jag har till och med byggt om gamla Roxybiografen till nattklubb (Etage) runt millenniumskiftet, så vi båda förstår att en för hög hyra skrämmer bort entreprenörer. Alexander säger vidare att för att kommunen/bolagen ska få ihop affären så förväntas hyran landa på en dryg miljon/år, sanningen är nog närmare 1,5 miljoner och det är nog ungefär vad restaurangen kan förvänta sig att få ihop i vinst per år, man skulle inte hitta någon som vill driva restaurangen och därmed är det sannolikt att den samt även campingen stannat kvar i kommunens regi under överskådlig framtid, trots att alla vet att kommunen varken kan eller bör driva restauranger och campingplatser!

Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen och förverkligat sin dröm om att tillsammans med kommunen skapa Sveriges bästa camping!

Men nu får farsen fortsätta och vi får se vart det slutar, men en sak är säker – det är ni som får betala!

Joakim Granberg,
Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors