Företag i fokus:

DEBATT: Kommunen ska inte bygga lyxkrog i Farstanäs

620F3BFF-BA54-463D-AC7A-1151186250D4

Joakim Granberg Realistpartiet. Foto: Privat.

Jag har tagit del av upphandlingen kring restaurang och servicehuset tilltänkt Farstanäs camping för ca 45 miljoner kronor, Alexander Rosenberg panikstoppade nyligen byggstarten genom att se till att bygglovet inte behandlades, det finns nämligen endast 15 miljoner kronor i budget för Farstanäs upprustning under 2024.  

Men entreprenören som vunnit upphandlingen har redan köpt in en hel del material som ligger på området, satt upp staket, hyrt in grävmaskin med mera av andra entreprenörer som nu står och tickar kostnader varje dag, helt klart är att entreprenören kommer att vilja ha ersättning för sina kostnader och förlorad intäkt. 

Det stora haveriet och skandalen är att projektet överhuvudtaget tilläts att gå så här långt, varför stoppades det inte tidigare? – Vet hjärnan inte vad handen gör?

”Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs”

Vem trodde att en lyxkrog skulle bära sig ute i Farstanäs och beslutade att kommunen skulle bygga den? Satsningen är ren ekonomisk galenskap!

Kommunen har lagt ut miljoner på undersökningar kring hur krogen ska byggas på bästa sätt. Jag ser undersökningsunderlag ifrån Peab, KamTech, ADDAC arkitektur & möbler, Karla Arkitekter, Sweco, AFRY, Fire and risk Engeneering Nordic AB, Kåver & Melling byggkonstruktion och sedan Telge AB, Telge Fastigheter och samhällsbyggnadskontoret  – Allt detta för att bygga en restaurang med servicehus på en camping!

Servicehuset på 330 kvm med omklädningsrum, duschar och toaletter skulle kosta 15 miljoner. Restaurangen för ca 30 miljoner kr planerades ha 160 platser inomhus och 107 platser på uteserveringen, med en total yta på ca 500 kvm, det innebär en restaurang för ca 60 000 kr per kvm, det får man en rejäl lyxkrog för centralt i Stockholm.

”Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen” – Joakim Granberg, RP.

Frågan man måste ställa sig är – Skulle DU investera 30 miljoner kronor i att bygga en krog ute i Farstanäs? Svaret är givetvis nej! – Så varför ska kommunen/skattebetalarna det?

Jag undrar hur beställaren tänkt kring verksamhetens bärighet? Om nu någon gjort det?
Planen är ju en Åretrunt verksamhet trots brist på bra kollektivtrafik, det är 1,6 km till närmaste busshållplats.

Tror någon på allvar att folk en blåsig novemberkväll säger: Älskling, skall vi boka bord ute på Farstanäs ikväll? – Eller att företag lägger konferensmiddagar där under höst/vintern?
Svaret är givetvis NEJ och att detta endast är en väderberoende sommarrestaurang, inget annat!

Alexander Rosenberg nämner att han drivit restaurang, det har jag med och jag har till och med byggt om gamla Roxybiografen till nattklubb (Etage) runt millenniumskiftet, så vi båda förstår att en för hög hyra skrämmer bort entreprenörer. Alexander säger vidare att för att kommunen/bolagen ska få ihop affären så förväntas hyran landa på en dryg miljon/år, sanningen är nog närmare 1,5 miljoner och det är nog ungefär vad restaurangen kan förvänta sig att få ihop i vinst per år, man skulle inte hitta någon som vill driva restaurangen och därmed är det sannolikt att den samt även campingen stannat kvar i kommunens regi under överskådlig framtid, trots att alla vet att kommunen varken kan eller bör driva restauranger och campingplatser!

Med facit i hand så hade det nog varit bättre att låtit Pigge Werkelin fortsatt driva campingen och förverkligat sin dröm om att tillsammans med kommunen skapa Sveriges bästa camping!

Men nu får farsen fortsätta och vi får se vart det slutar, men en sak är säker – det är ni som får betala!

Joakim Granberg,
Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors