Företag i fokus:

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors