Företag i fokus:

Nya strängare krav för arbetskraftsinvandrare

Skriva-avtal-underteckna-1

Foto: Pexels

Från och med den 1 november måste de som ansöker om arbetstillstånd i Sverige uppfylla högre försörjningskrav, enligt nya regler som införts av regeringen. Förändringen innebär att sökande måste ha en lön på minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen.

Regeringens beslut, som har kritiserats av flera organisationer, om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har träffat ikraft. Det nya kravet ställer att individer som ansöker om arbetskraftstillstånd måste visa upp en avtalad lön som är minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fastställer. Det innebär att sökande behöver en inkomst på minst 27 360 kronor för att kvalificera sig för arbetstillstånd.

Den rättsliga förändringen har mött motstånd från organisationer, som befarar negativa konsekvenser för såväl privat som offentlig sektor gällande rekryteringsmöjligheter. En kritik som lyfts är att det höjda lönekravet inte adresserar de faktiska problemen med lönefusk och exploatering av arbetskraft, utan snarare riskerar att skada legitima företag och arbetskraftsinvandrare med avtalsenliga löner.

För etablerade arbetskraftsinvandrare kan de nya lönekraven även innebära risk för utvisning, då kraven även gäller vid förlängningar av uppehållstillstånd. Regeringen har framfört att lagändringen syftar till att förhindra utnyttjande av arbetskraft och förbättra villkoren för arbetskraftsinvandrare. Dock påpekas det att många arbetstagare, särskilt inom kvinnodominerade låglöneyrken, redan tjänar mindre än 80 procent av medianlönen.

Lagändringen berör inte EU-medborgare eller säsongsarbetare, då dessa grupper omfattas av andra EU-direktiv.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 november 2023 03:13

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors