Företag i fokus:

Vidtar rättsliga åtgärder mot ”Mauri – vad hände sen?”

7DD09C4C-1921-409D-A9FE-5EC04AF7A596

Bild: Cc / Pressbild TV4

I flera månader har Gunilla Persson försökt att avsluta Mauri Hermundssons TV4-program. Nu hävdar hon att produktionen har överträtt både ett förbud och ett avtal och tar juridiska steg för att rätta till detta, rapporterar Expressen.

– Mauri har passerat alla gränser på vad som är acceptabelt, skriver Persson på Instgram.

Hollywoodfrun, Gunilla Persson, 64, är missnöjd med sin porträttering i TV4:s komediprogram ”Mauri – Vad hände sen?” som sändes den 6 november. Hon kritiserar programledaren Mauri Hermundsson för att ha agerat respektlöst under inspelningen vid hennes mammas begravning, vilket hon anser vanärade hennes minne. Bland annat genom att skämtat omkring och drivit med hennes vänner.

Uttrycker sin besvikelse på Instagram

”Jag har fått mycket kritik här pả Instagram för att jag lät Mauri filmas i kyrkan. Men sanningen är att det gjorde jag INTE. Filmning och fotografering var strängt förbjudet. Mauri bryter mot det förbudet och förlöjligar mammas begravning och mottagning. Jag hade bjudit in Mauri och producenten Filip för att närvara pả begravningen men absolut inte att filma. Trots det uttryckliga förbudet filmar man i kyrkan ända med telefonen i smyg.”, skriver hon i ett inlägg på Instagram.

På grund av denna händelse meddelar Persson nu att hon överväga rättsliga åtgärder mot produktionen.

Mauri Hermundsson kommenterar kritiken från Hollywoodfrun.

– Det är ju tråkigt att hon känner så, men man får nog ta det med en nypa salt. Folk kan ju titta på programmet och bilda sig en egen uppfattning. Jag tycker att programmet är trevligt och inte alls kränkande mot varken henne eller hennes familj, och jag tror de flesta som tittar kommer förstå vad jag menar. Hon har haft en lång dialog med producenten och har sett avsnittet och fick göra ändringar, säger Mauri Hermundsson till TV4.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 13:58
Senast uppdaterad: 10 november 2023 13:58

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors