Företag i fokus:

Vidtar rättsliga åtgärder mot ”Mauri – vad hände sen?”

7DD09C4C-1921-409D-A9FE-5EC04AF7A596

Bild: Cc / Pressbild TV4

I flera månader har Gunilla Persson försökt att avsluta Mauri Hermundssons TV4-program. Nu hävdar hon att produktionen har överträtt både ett förbud och ett avtal och tar juridiska steg för att rätta till detta, rapporterar Expressen.

– Mauri har passerat alla gränser på vad som är acceptabelt, skriver Persson på Instgram.

Hollywoodfrun, Gunilla Persson, 64, är missnöjd med sin porträttering i TV4:s komediprogram ”Mauri – Vad hände sen?” som sändes den 6 november. Hon kritiserar programledaren Mauri Hermundsson för att ha agerat respektlöst under inspelningen vid hennes mammas begravning, vilket hon anser vanärade hennes minne. Bland annat genom att skämtat omkring och drivit med hennes vänner.

Uttrycker sin besvikelse på Instagram

”Jag har fått mycket kritik här pả Instagram för att jag lät Mauri filmas i kyrkan. Men sanningen är att det gjorde jag INTE. Filmning och fotografering var strängt förbjudet. Mauri bryter mot det förbudet och förlöjligar mammas begravning och mottagning. Jag hade bjudit in Mauri och producenten Filip för att närvara pả begravningen men absolut inte att filma. Trots det uttryckliga förbudet filmar man i kyrkan ända med telefonen i smyg.”, skriver hon i ett inlägg på Instagram.

På grund av denna händelse meddelar Persson nu att hon överväga rättsliga åtgärder mot produktionen.

Mauri Hermundsson kommenterar kritiken från Hollywoodfrun.

– Det är ju tråkigt att hon känner så, men man får nog ta det med en nypa salt. Folk kan ju titta på programmet och bilda sig en egen uppfattning. Jag tycker att programmet är trevligt och inte alls kränkande mot varken henne eller hennes familj, och jag tror de flesta som tittar kommer förstå vad jag menar. Hon har haft en lång dialog med producenten och har sett avsnittet och fick göra ändringar, säger Mauri Hermundsson till TV4.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 13:58
Senast uppdaterad: 10 november 2023 13:58

Södertälje City släpper miniserie om stadens historia

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City.

Tycker du om arkitektur och historia ur stadsbyggnadsperspektiv? Då ska du se hit. I en ny miniserie får du följa centrumföreningen Södertälje City och kommunen på en vandring genom arkitekturen i staden.

Södertälje har en lång och fin historia som sträcker sig tillbaka till tiden före Kristus. I en ny miniseries lyfter centrumföreningen, tillsammans med kommunens stadsantikvarien Emma Tibblin, de olika stilarna, epokerna och hur staden förändrades och byggdes upp genom tiden.

Ur stadsbyggnadsperspektiv har Södertälje kvar byggnader som uppfördes redan på 1800-talet. I det första avsnittet, av två som släppts, berättar de mer om Järnagatan och fastigheten där restaurang Ritz huserar i. I det andra avsnittet berättar Tibblin om fastigheten där Sparbankens en gång låg och Castorhusets mystiska dekoration på taket.

Flera historiska byggnader kring Marenplan.

Syftet med miniserien på fem avsnitt är att berätta om stadens historia som många kanske inte känner till. Här vill centrumföreningen lyfta fram berättelserna till ytan och ger Södertäljeborna andra ögon att se staden på.

– I Södertäljes stadskärna finns det spännande arkitektur och fina byggnader med kulturhistoriskt värde. Som vi anser inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Genom vår miniserie vill vi berätta mer om vår stad, saker som allmänheten kanske inte känner till för att man se vår stad genom nya ögon och få nya perspektiv, säger Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City, till Telgenytt.

Miniserien är pedagogiks utformad där de berättar på ett mycket intressant sätt om hur de olika gatorna utformades, varför vissa byggnader placerades där de ligger idag och mer detaljerad genomgång om Södertäljes äldsta byggnad.

Serien finns att se på Södertälje Citys sociala kanaler; Facebook, Instagram och Youtube.

Läs även: – Södertälje kan utses till ”Årets Stadskärna 2023”

Första avsnittet:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 13:53
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 13:54

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors