Företag i fokus:

Vidtar rättsliga åtgärder mot ”Mauri – vad hände sen?”

7DD09C4C-1921-409D-A9FE-5EC04AF7A596

Bild: Cc / Pressbild TV4

I flera månader har Gunilla Persson försökt att avsluta Mauri Hermundssons TV4-program. Nu hävdar hon att produktionen har överträtt både ett förbud och ett avtal och tar juridiska steg för att rätta till detta, rapporterar Expressen.

– Mauri har passerat alla gränser på vad som är acceptabelt, skriver Persson på Instgram.

Hollywoodfrun, Gunilla Persson, 64, är missnöjd med sin porträttering i TV4:s komediprogram ”Mauri – Vad hände sen?” som sändes den 6 november. Hon kritiserar programledaren Mauri Hermundsson för att ha agerat respektlöst under inspelningen vid hennes mammas begravning, vilket hon anser vanärade hennes minne. Bland annat genom att skämtat omkring och drivit med hennes vänner.

Uttrycker sin besvikelse på Instagram

”Jag har fått mycket kritik här pả Instagram för att jag lät Mauri filmas i kyrkan. Men sanningen är att det gjorde jag INTE. Filmning och fotografering var strängt förbjudet. Mauri bryter mot det förbudet och förlöjligar mammas begravning och mottagning. Jag hade bjudit in Mauri och producenten Filip för att närvara pả begravningen men absolut inte att filma. Trots det uttryckliga förbudet filmar man i kyrkan ända med telefonen i smyg.”, skriver hon i ett inlägg på Instagram.

På grund av denna händelse meddelar Persson nu att hon överväga rättsliga åtgärder mot produktionen.

Mauri Hermundsson kommenterar kritiken från Hollywoodfrun.

– Det är ju tråkigt att hon känner så, men man får nog ta det med en nypa salt. Folk kan ju titta på programmet och bilda sig en egen uppfattning. Jag tycker att programmet är trevligt och inte alls kränkande mot varken henne eller hennes familj, och jag tror de flesta som tittar kommer förstå vad jag menar. Hon har haft en lång dialog med producenten och har sett avsnittet och fick göra ändringar, säger Mauri Hermundsson till TV4.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 13:58
Senast uppdaterad: 10 november 2023 13:58

Vilka är de faktiska offren?

Alex Ataseven

Arkivbild.

Idag lever vi i ett samhälle där det gäller att människan ska vara på sin vakt, men till vilket pris?

Att vara en god medborgare idag betyder ingenting. Vi behandlar varandra som misstänkta till att bära på vapen och vara kriminella.

Det krävs inte mycket till att bli utpekad eller dömd till det ena eller andra, och tyvärr har det blivit vår sanning att inte kunna känna någon tilltro till våra medmänniskor. Vem är grannen egentligen? Kan jag känna mig säker på vägen till jobbet eller när jag ska lämna barnen på förskolan. Jag ser mig själv om axeln flera gånger varje gång jag går ut, ifall att någon olämplig står där, eller kanske missade jag personen som passerade, såg han suspekt ut, vill hon skada mitt barn, eller är det bara i mitt huvud?

”Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss”

Ja tankarna florerar och ensam blir man med dem. Man har behövt lära sig vakna och sova med dessa tankar som tynger ner ens själ. Kollegor diskuterar om svarta veckor som fallit över Södertälje, och visst är det allt mörka veckor. Det ligger ett tjockt mörkt moln över oss och vi kämpar med att hålla huvudet över vattenytan, allt för att ta oss igenom ännu en dag.

Som nyinflyttad till Södertälje är jag, som jag kan tänka mig många andra föräldrar också, mycket orolig för framtiden. Hur blir det egentligen för mina barn när de ska börja röra sig fritt själva, i detta Södertälje med sin underbara mångfald och charm? Där man möter farbrorn i affären som hälsar med mycket kärlek och önskar en ”ha en välsignad dag”.

I Södertälje kan alla känna sig hemma oberoende av vilken kultur man har. Den härliga kärleksfulla stämningen har i stället blivit att vi , blåljus och sirener som lamslår en och får en paralyserad. “Åh nej, inte ännu en skjutning, inte ännu en död…”. Vart är häxjakten på väg nu, vart ska kulan landa nästa gång, vem faller dödsoffer för kulans våld nästa gång. En hemsk verklighet som kan liknas vid en actionrulle.

”Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något”

Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något, eller är det en utnött klyscha? Idag är dagen då vi behöver enas i ett ”vi” som är starkare än de motkrafter som finns omkring oss i olika konstellationer. Jag drömmer om ett samhälle där vi föräldrar kan känna ett inre lugn till att våra barn ska bli ett med samhället. Jag drömmer om ett samhälle där en kan känna sann frihet till att vara sig själv. Jag drömmer om ett samhälle som ska bli vår framtid och leda oss i lycka och inte i sorg.

Vi sörjer de som fallit offer för skjutningarna, må de vila i frid, men de sanna offren är familjerna, vännerna, släkten som lämnats att leva kvar i ett samhälle där vi inte vet om vi överlever morgondagen, eller om vi får komma hem till våra familjer efter en arbetsdag. Men vi ber och drömmer om en ljusare morgondag.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2022 13:20
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:40

Hyresvärdar vill se en kraftig höjning på hyresrätter

brevlåda dörr

Foto: Pixnio.

Hyrorna i Stockholms län behöver höjas med hela 9,5 procent.

Det anser branschorganisation, Fastighetsägarna Stockholm, att det behövs för att hantera de kraftiga ränte- och förvaltningskostnaderna.

– Utvecklingen är dramatisk. De räntor som fastighetsägare lånar till har ökat med 200 till 300 procent och i vissa fall ännu mer. Samtidigt har priserna på det mesta som behövs i förvaltningen av hyresrätter dragit i väg rejält, säger Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm.

Enligt Fastighetsägarna behöver hyrorna höjas med 25 procent för att täcka kostnaderna, men yrkade inför de kommande förhandlingarna om 2023 års hyresjustering på en höjning på 9,5 procent.

– Kostnadsutvecklingen innebär en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, som dessutom ofta är småföretagare. De får inte på något sätt full kompensation om hyrorna justeras med 9,5 procent, men det blir en nivå där vi kan säkerställa att befintliga hyreslägenheter kan underhållas och nya kan byggas, säger Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm.

(Annonslänk)

Förhandlingarna berör uppemot 100 000 hushåll i Stockholms län, men nu får Fastighetsägarna Stockholm motbudet från Hyresgästföreningen på 2,4 procent.

– Det gör ont att lägga ett motbud på 2,4 procent men utifrån fastighetsägarnas ökade kostnader så hamnar vi där, säger Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen, till Hem&Hyra

Enligt Burstedt vill man vi se lägre hyror för de med kallhyra och de som har presumtionshyror. Samtidigt lyfter han fram att en höjning med 2,4 procent skulle vara den högsta höjningen i Stockholms län på tio år.

Fastighetsägarna Stockholm svarar med besked och menar att Hyresgästföreningen inte inser vad som händer i den svenska ekonomin.

– I en värld där kostnaderna för att förvalta hyresfastigheter stiger med 20-25 procent eller mer, skulle Hyresgästföreningens motbud, om det blev verklighet, utgöra ett stort hot mot hyresrättens framtid, skriver Nathalie Brard, Chef Fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm, till Hem&Hyra.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 oktober 2022 13:20
Senast uppdaterad: 27 oktober 2022 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors