Företag i fokus:

Vidtar rättsliga åtgärder mot ”Mauri – vad hände sen?”

7DD09C4C-1921-409D-A9FE-5EC04AF7A596

Bild: Cc / Pressbild TV4

I flera månader har Gunilla Persson försökt att avsluta Mauri Hermundssons TV4-program. Nu hävdar hon att produktionen har överträtt både ett förbud och ett avtal och tar juridiska steg för att rätta till detta, rapporterar Expressen.

– Mauri har passerat alla gränser på vad som är acceptabelt, skriver Persson på Instgram.

Hollywoodfrun, Gunilla Persson, 64, är missnöjd med sin porträttering i TV4:s komediprogram ”Mauri – Vad hände sen?” som sändes den 6 november. Hon kritiserar programledaren Mauri Hermundsson för att ha agerat respektlöst under inspelningen vid hennes mammas begravning, vilket hon anser vanärade hennes minne. Bland annat genom att skämtat omkring och drivit med hennes vänner.

Uttrycker sin besvikelse på Instagram

”Jag har fått mycket kritik här pả Instagram för att jag lät Mauri filmas i kyrkan. Men sanningen är att det gjorde jag INTE. Filmning och fotografering var strängt förbjudet. Mauri bryter mot det förbudet och förlöjligar mammas begravning och mottagning. Jag hade bjudit in Mauri och producenten Filip för att närvara pả begravningen men absolut inte att filma. Trots det uttryckliga förbudet filmar man i kyrkan ända med telefonen i smyg.”, skriver hon i ett inlägg på Instagram.

På grund av denna händelse meddelar Persson nu att hon överväga rättsliga åtgärder mot produktionen.

Mauri Hermundsson kommenterar kritiken från Hollywoodfrun.

– Det är ju tråkigt att hon känner så, men man får nog ta det med en nypa salt. Folk kan ju titta på programmet och bilda sig en egen uppfattning. Jag tycker att programmet är trevligt och inte alls kränkande mot varken henne eller hennes familj, och jag tror de flesta som tittar kommer förstå vad jag menar. Hon har haft en lång dialog med producenten och har sett avsnittet och fick göra ändringar, säger Mauri Hermundsson till TV4.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 13:58
Senast uppdaterad: 10 november 2023 13:58

Nu inleds den största militärövningen på 30 år

2022_05_Forsvarsmakten

Bild: Försvarsmakten.

Försvarsmakten förbereder sig för den största nationella övningen på mer än 25 år – Aurora 23. omkring 26 000 män och kvinnor att delta i övningen som syftar till att öka Försvarsmaktens militära förmåga och samordning mellan olika försvarsgrenar.

Mellan den 17 april och 11 maj 2023 kommer den stora övningen Aurora 23 att synas och höras främst i södra Sverige och på Gotland, men även militär närvaro kommer att finnas över hela landet.

För att sprida information om Försvarsmaktens verksamhet kommer Mellersta militärregionen att besöka flera kommuner, inklusive Stockholms stad och Södertälje. Civila försvarsdelar kommer också att delta på vissa platser och ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om krisberedskap och totalförsvar.

Under övningsperioden kan trafiksituationen påverkas i vissa områden, men Försvarsmakten arbetar för att minska påverkan på boende så mycket som möjligt. Från den 11 maj kommer övningsdeltagarna att transporteras hem på vägarna runt om i Sverige, men ingen väg kommer att stängas av helt. Däremot kan trafiken kan påverkas under vissa perioder, meddelar Försvarsmakten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 07:30
Senast uppdaterad: 18 april 2023 20:46

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors