Företag i fokus:

Vidtar rättsliga åtgärder mot ”Mauri – vad hände sen?”

7DD09C4C-1921-409D-A9FE-5EC04AF7A596

Bild: Cc / Pressbild TV4

I flera månader har Gunilla Persson försökt att avsluta Mauri Hermundssons TV4-program. Nu hävdar hon att produktionen har överträtt både ett förbud och ett avtal och tar juridiska steg för att rätta till detta, rapporterar Expressen.

– Mauri har passerat alla gränser på vad som är acceptabelt, skriver Persson på Instgram.

Hollywoodfrun, Gunilla Persson, 64, är missnöjd med sin porträttering i TV4:s komediprogram ”Mauri – Vad hände sen?” som sändes den 6 november. Hon kritiserar programledaren Mauri Hermundsson för att ha agerat respektlöst under inspelningen vid hennes mammas begravning, vilket hon anser vanärade hennes minne. Bland annat genom att skämtat omkring och drivit med hennes vänner.

Uttrycker sin besvikelse på Instagram

”Jag har fått mycket kritik här pả Instagram för att jag lät Mauri filmas i kyrkan. Men sanningen är att det gjorde jag INTE. Filmning och fotografering var strängt förbjudet. Mauri bryter mot det förbudet och förlöjligar mammas begravning och mottagning. Jag hade bjudit in Mauri och producenten Filip för att närvara pả begravningen men absolut inte att filma. Trots det uttryckliga förbudet filmar man i kyrkan ända med telefonen i smyg.”, skriver hon i ett inlägg på Instagram.

På grund av denna händelse meddelar Persson nu att hon överväga rättsliga åtgärder mot produktionen.

Mauri Hermundsson kommenterar kritiken från Hollywoodfrun.

– Det är ju tråkigt att hon känner så, men man får nog ta det med en nypa salt. Folk kan ju titta på programmet och bilda sig en egen uppfattning. Jag tycker att programmet är trevligt och inte alls kränkande mot varken henne eller hennes familj, och jag tror de flesta som tittar kommer förstå vad jag menar. Hon har haft en lång dialog med producenten och har sett avsnittet och fick göra ändringar, säger Mauri Hermundsson till TV4.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 13:58
Senast uppdaterad: 10 november 2023 13:58

Berusad knivman greps i centrala Södertälje

730F65B8-D1C9-4595-B059-83290484B8D0

Arkivbild.

En berusad man viftade med en kniv i centrala Södertälje, men tack vare allmänheten kunde mannen snabbt gripas av polis.

På torsdagskvällen, vid 22-tiden, larmades polisen till en park i centrala Södertälje angående en knivman. Enligt polisens uppgifter hade mannen en kniv gömd innanför jackan som han viftade med. En polispatrull som befann sig i närheten blev tillkallad av personer som hade observerat knivmannen.

När mannen fick syn på polisen försökte han springa från platsen, men polisen hann ikapp och kunde gripa den berusade mannen i 25-årsåldern. Det är ännu oklart om polisen misstänker att han har begått något brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 09:02
Senast uppdaterad: 7 juli 2023 09:02

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors