Företag i fokus:

”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Centrum

Flera lokaler gapar tomma i stadskärnan. Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa

Ett anonymt tips och en frustrerad företagare fick mig att lyfta blicken. Brist på parkeringsmöjligheter och ett tiotal lokaler som står tomma gör att begreppet ”centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att ha cirkulerat i centrala Södertälje i jakt på en parkeringsplats för en snabb lunch, en uppgift som ibland känns helt hopplös. För både bilburna lunchgäster och restaurangägare, som är påväg att tappa hoppet, är parkeringsfrågan avgörande.

Visst finns det parkeringar i garagehus som Telgehuset, Lunagallerian, Kringlan och Åhlenshuset, men dessa är inte kommunala, förutom Lunagallerian som tar 28 kronor i timmen med en tidsbegränsning på 60 minuter. Om man vill använda kommunal parkering är alternativen alltså väldigt begränsade. Kommunen hänvisar till Centralplan, Tom Tits och Torekällskolans parkering vid Badhusgatan, där bilister ofta möts av att någon annan väntar på en ledig plats.

Det är positivt att kommunen sedan förra året infört gratis parkering för att stödja den lokala handeln, men enligt de företagare jag talat med är detta inte tillräckligt och ofta är alla parkeringsplatser upptagna under rusningstid. Enligt kommunens hemsida har Södertälje kommun själva cirka 2000 parkeringsplatser, men det framgår inte hur många av dessa som finns i centrum.

Lokalen där Stadium en gång verkade har stått tom i flera år. Foto: Alexander Isa.

Samtidigt som jag satt och åt min lunch en dag kontaktades jag av en anonym person som undrade om jag var medveten om antalet företagslokaler som står tomma i centrala Södertälje. Nyfiken som jag är, tog jag en kort promenad i stadskärnan efter restaurangbesöket för att undersöka saken närmre – och resultatet var oroväckande.

Omkring 20 företagslokaler, stora som små, står helt tomma och väntar på nya hyresgäster. Från Stora Torget till centralstationen. Övervåningen i Telgehuset har endast ett privat företag kvar. I gallerian Kringlan ekar det också tomt på övervåningen, delvis samma situation i Lunagallerian.

Dessa 20 lokaler skulle kunna innebära verksamheter som bidrar med minst 50 arbetstillfällen, om inte det dubbla.

”Kommunen bör inte förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar”

Det som även oroar är att fler verksamheter riskerar att bomma igen om inte kommunen ser över hur den lokala handeln kan stärkas på allvar.
Parkeringsfrågan är avgörande för stadskärnans lokala verksamheter, ja, åtminstone om ni frågar företagarna själva som känner en stor frustration. Varför ingen har lyssnat på dem kan jag inte svara på, men jag anser att kommunen inte enbart bör förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar. 

Sedan kommer frågan att ställas om det finns utrymme för fler parkeringar i stadskärnan, och svaret är ja enligt mig, men det kräver att kommunen investerar. Ett alternativ är att bygga flervåningsparkeringshus vid Marenplan, Centralstationen och vid Badhusgatan, vilket skulle skapa många nya parkeringsplatser.
Även om det inte är säkert att det är möjligt, är det värt att utreda.

Vi får inte glömma projektet i Maren.
Nya Marenprojektet, med cirka sju restauranger och nästan 200 rum, kommer förhoppningsvis att locka mycket folk. Då undrar jag, var ska folk parkera då, när det i nuläget råder brist på kommunala parkeringsmöjligheter i stadskärnan. Kommunen bör redan nu ta tag i parkeringsfrågan för att möta det stora behov som väntar. 

Resultatet av dåliga parkeringslösningar leder till, av egen erfarenhet, att man söker sig till utkanten för en snabb lunch eller för shopping. Kvar blir företagen i centrum med dyra lokalhyror och färre kunder. Södertälje måste värna om de som finns kvar.

I Skärholmen erbjuds tre timmars fri parkering, och därefter kostar det 10 kronor för varje påbörjad timme. En tretimmars parkering i Södertäljes stadskärna kan kosta nästan 100 kronor, om man inte lyckas hitta en gratisplats för de första två timmarna.

Med förbättrade parkeringsmöjligheter kan ett besök i stadskärnan leda till synergieffekter genom att besökare stannar längre i centrum, vilket i sin tur gynnar den lokala handeln. Denna effekt upplevs dock inte i Södertäljes stadskärna. I många fall besöker man centrum enbart för att uträtta ett specifikt ärende, med undantag för de som bor och arbetar där.

I en välmående stad bör inga lokaler i stadskärnan gapa tomma. Istället bör det finnas gott om tomma parkeringsplatser, vilket indikerar ett överflöd av parkeringsmöjligheter.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare Telgenytt

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 14:40
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors