Företag i fokus:

Stjärnspäckad gala i Södertälje för barn i nöd

ADFA

Foto: Privat

Den 1 december arrangerar den ideella föreningen A Demand For Action (ADFA) en insamlingsgala, där en ensemble av artister och aktivister kommer närvara för att stödja barn i medieskugga.

Journalisten Nuri Kino, som är en av grundarna av ADFA och artisten Jasmine Kara är bara några få av de stjärnor som engagerat sig i årets ADFA-gala, för att närvara för att stödja barn i medieskugga. Deltagarna spänner över olika områden, från konst och underhållning till humanitärt arbete och aktivism, och tillsammans skapar de en kväll full av glädje och stöd för barn i behov runt om i världen.

Evenemanget äger rum kl 18:00 i Mor Afrems festlokal i Geneta och förväntas erbjuda en minnesvärd upplevelse för alla deltagare och bidra till att samla in medel för att stödja utsatta barn – ett tillfälle att inte bara njuta av konstnärliga prestationer utan också att göra en meningsfull skillnad i världen.

ADFA vid en tidigare gala. Foto: Privat

Deltagarna

Nuri Kino
Journalisten, grundaren till ADFA, och människorättsaktivist som nyligen utsetts till Årets mäktigaste i biståndsdebatten, kommer att delta och dela med sig av sin erfarenhet.

Annika Elgeskog
Även känd som HusbilsAnnika, delar inte bara sitt liv i en husbil på sociala medier utan engagerar sig i humanitärt arbete.

Zinat Pirzadeh
Årets ambassadör för ADFA. Pirzadeh har inte bara imponerat på scen och i skrivandet utan har också blivit utsedd till Årets människorättsaktivist av My New York Magazine.

Pischa Strindstedt
Välkänd hälsoinspiratör, känd från Biggest Loser och en aktiv ADFA-ambassadör, som delar sitt engagemang för hälsa och volontärarbete.

Jasmine Kara
Född i Örebro och numera boende i Stockholm. Lyser med sin musikaliska talang och deltagande i tidigare evenemang som Melodifestivalen och Allsång på Skansen.

Bobbo Jäderfeldt
Trefaldig världsmästare i jonglering och magi. Jäderfeldt tar scenen för att förtrolla och underhålla publiken.

Pascal Bachir
Musikaliskt underbarn och filantrop. Pascal Bachir och hans orkester med Joni Rafaelius, Fadi Bachir och Wasim Bitar levererar en musikalisk prestation.

Kuba Dance Company
Lokala stjärnor från Södertälje som imponerade i Talang och Dramaten, är återigen redo att bidra till välgörenhet och sprida glädje genom sin dans.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 november 2023 06:00
Senast uppdaterad: 13 november 2023 12:25

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors