Företag i fokus:

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors