Företag i fokus:

Rubiks Kub firade 50 år med världsturnéstopp i Södertälje

AF536570-5B03-466D-BCAD-18CE93049940

Uppfinnaren Ernő Rubik besökte Södertälje. Fotograf: Niclas Carlsson

Rubiks kub, världens mest sålda leksak, markerar sitt 50-årsjubileum med en global turné, där Sverigestoppet hölls på Tom Tits Experiment i Södertälje. Under besöket i Södertälje fanns även den ungerska uppfinnaren Ernő Rubik på plats.

- Vi är jätteglada och stolta över att vi blev utvalda till samarbetspartner för Ernős besök i Sverige, säger Tiffany Alnefelt, pedagog- och programutvecklare på Tom Tits Experiment, i ett pressutskick.

Rubiks kub, en tidlös leksak som har fängslat generationer, firar 50 år. Jubileet uppmärksammas med en världsturné, och i Sverige ägde firandet rum på Tom Tits Experiment i Södertälje. under besöket deltog Ernő Rubik, kubens uppfinnare, i en frukostsamling i Tom Tits nyöppnade restaurang tillsammans med gäster engagerade i utbildning och problemlösning.

Ungdomar på plats under världsturnén på Tom Tits i Södertälje. Fotograf: Niclas Carlsson

Evenemanget som hölls på torsdagsförmiddagen klockan tio, lockade skolungdomar, studenter och speedcubers från Södertälje och närliggande områden. Under besöket kunde de delta i olika aktiviteter såsom speedcubing-stationer och prova-på-kuber.

– Kuben som en klurig leksak bjuder in till nyfikenhet kring problemlösning och är ett sätt för barn och unga att få upp ögonen för vetenskap på ett lättsamt och roligt sätt – det är precis vad vi på Tom Tit står för i vår verksamhet, säger Alnefelt.

Dagens höjdpunkter inkluderade också minneskonstnären och cirkusartisten Peter Åberg, som löste en Rubiks kub samtidigt som han balanserade en fjäder på sin haka och citerade svenska ordlistan. Dessutom skapade mosaikartisten Torgeir Amundsen ett storslaget porträtt av Ada Lovelace, världens första programmerare, bestående av 980 Rubiks kuber, vilket visade på kubens mångsidighet och kreativa potential.

- Rubiks kub har genomgått flera framgångsperioder och blivit allt populärare, en utveckling som varit fantastisk att bevittna. Nya generationer växer upp med den och finner samma spänning och utmaning, vilket speglar de grundläggande mänskliga dragen att söka svar och glädjen i att leka, säger uppfinnaren Ernő Rubik. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2023 18:08
Senast uppdaterad: 16 november 2023 18:08

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors