Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

INSÄNDARE: Ansvarslös publicering spär på rasism

Mobil-iphone-Pexels

Foto: Pexels

I LTs val att publicera insändaren ”Följ regler – eller lämna landet” visar tidningen en oroande brist på redaktionellt ansvar. 

Att sprida generaliseringar och peka ut en hel grupp människor baserat på handlingar av en fåtal, bidrar till en förgiftad och polariserad debatt. 

Insändarens språkbruk och idéer om deportation baserade på förmodat ursprung är inte bara moraliskt förkastliga utan spär också på rasistiska stereotyper. Det är dags för tidningen att reflektera över vilken typ av samtal ni faciliterar och bidra till en mer konstruktiv och respektfull samhällsdebatt.

Ansvarslöst att ge plats åt rasism. 

/Invandrare från 1972

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 10:47
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Hon vinner nyinstiftade priset Guldfjärilen

Tom.t

Guldfjärilens vinnare, Sabina Meimermondt
Foto: Niclas Carlsson

Guldfjärilen, ett nytt pris instiftat av Hands-On-Science för att uppmärksamma pedagogiska innovationer inom naturvetenskap och teknik, har tilldelats Sabina Meimermondt. Ceremonin ägde rum på Tom Tits Experiment, känt för sitt engagemang inom STEM-utbildning.

I syfte att hylla innovativa pedagogiska insatser inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik har Hands-On-Science, i samarbete med Lekolar, instiftat priset Guldfjärilen. Priset syftar till att erkänna de som skapat möjligheter för ett lustfyllt och likvärdigt lärande. Under en ceremoni hos Tom Tits tilldelades Sabina Meimermondt detta prestigefyllda pris samt en vinstcheck på 50.000 kronor.

– Årets vinnare av Guldfjärilen är en eldsjäl som inspirerar både elever och andra lärare. Hon skapar magi med de naturvetenskapliga ämnena redan från förskoleklass, säger Utbildningspedagog Sofia Winerdal, Hands-On Science. 

(Annonslänk)

Evenemanget blev även en plattform för invigningen av ett nytt Makerspace på Tom Tits Experiment, utvecklat i nära samarbete med Lekolar. Det nya skaparutrymmet är utformat för att främja upptäckarglädje och kreativitet, med hjälp av återbruksmöbler och flexibel inredning anpassad för dynamiskt lärande. Visionen bakom Makerspace och samarbetet med Lekolar är att göra lärande tillgängligt och engagerande för alla, vilket speglas i användningen av roliga och utbildande bygg- och konstruktionsprodukter.

– Makerspace är en attraktiv plats för skapande i alla åldrar och storlek på grupper. Här skapar barn och ungdomar prototyper av sina idéer ena dagen och vuxna konferensgrupper sitter i kreativa möten nästa dag, säger Tiffany Alnefelt, pedagog och partnerskapsansvarig på Tom Tit.

Genom Guldfjärilen och det nya Makerspace stärker Tom Tit och Lekolar sitt åtagande att inspirera till ett positivt förhållningssätt till STEM, och markerar vikten av innovativt och tillgängligt lärande i naturvetenskap och teknik.

– Lustfyllt lärande är kärnan i Tom Tits verksamhet, vilket vi verkligen kan satsa på i samarbetet med Lekolar. Med vårt gemensamma arbete och det vi åstadkommer tillsammans, gör vi skillnad för barn och unga i samhället, säger Tiffany Alnefelt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 19:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors