Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Nu införs avgifter på Facebook och Instagram

Instagram Facebook

Foto: Paula Kass Elias

Meta, bolaget som äger Facebook och Instagram, inför nu avgifter i EU för de som önskar en upplevelse utan spårning. Det bekräftar bolaget i ett pressmeddelande.

Från och med imorgon, den 1 november, kommer användare att kunna välja att antingen fortsätta använda tjänsterna gratis med annonser – eller prenumerera för att slippa annonser.

Meta, som äger både Facebook och Instagram, bekräftar att en annonsfri betalmodell kommer att kosta €9.99/månad på webben och €12.99/månad på mobila plattformar.

Syftar är att anpassa sig till GDPR:s riktlinjer för ”samtycke” gällande datainsamling för annonsering. Domstolen för Europeiska Unionens rättvisa har erkänt prenumerationsmodellen som en giltig form av samtycke för en annonsfinansierad tjänst.

Prenumerationen utan annonser kommer att vara tillgänglig för personer som är 18 år och äldre. Om användare istället väljer att fortsätta använda produkterna gratis kommer deras upplevelse att vara densamma, meddelar Facebook och Instagram-ägda Meta.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 31 oktober 2023 01:10

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors