Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors