Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Södertäljebon vidare i världsmästerskapen i Milano

Js

Jonathan Svensson. Foto: Andrea Alegnin

Jonathan Svensson från Södertälje fortsätter sin framgång i fäktning. Efter en imponerande prestation i världsmästerskapen i Milano med fem segrar av fem möjliga tar sig Svensson vidare till huvudrundan.

Världsmästerskapen i fäktning har precis inletts i den italienska staden Milano och kommer att pågå fram till den 30 juli. Bland de tävlande finns Jonathan Svensson, en fäktare från Södertälje, som representerar Sverige. Svensson rankas som 112:a i världen och har nyligen haft framgångar, bland annat en sjätteplats på EM i Plovdiv som en av höjdpunkterna.

Svensson, som rankas 112:a i världen, imponerade under söndagen med fem vinster av fem möjliga, vilket ledde till ett direktavancemang till huvudrundan.

Den svenska truppen består av totalt 10 fäktare som deltar i individuella tävlingar för damvärja, damflorett och herrvärja. Dessutom kommer Sverige att delta i lagtävlingarna för både dam- och herrvärja.

Efter söndagens tävlingar i herrvärja och damflorett kvalificerade sig fem av de sex svenska fäktarna vidare till nästa omgång. Tävlingarna fortsätter på onsdagen den 26 juli med 64 fäktare kvar i varje tävling. Det återstår att se hur långt Jonathan Svensson och resten av den svenska truppen kan nå i världsmästerskapen i Milano.

Foto: Andrea Alegnin #bizziteam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 05:10
Senast uppdaterad: 24 juli 2023 05:10

Ökande narkotikabeslag i Sverige under första halvåret

da15391b-b98b-41cc-b0f9-44b65a580424

I juni hittades drygt 316 kilo cannabis gömt i urgröpta gipsplattor. Foto: Tullverket

I Tullverkets nya statistik avslöjar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat betydligt. EnNarkotikan är en central intäktskälla för kriminella gäng, vilket ofta leder till våldsamheter på narkotikamarknaden, det rapporter Tullverket.

Tullverket har genomfört fler narkotikabeslag under första halvåret 2023 än under hela föregående år. Statistiken visar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat avsevärt, med sammanlagt över 4,5 ton narkotika under perioden. Beslagen av cannabis har ökat drastiskt, särskilt i Stockholms län där 179 kilo marijuana beslagtogs, jämfört med bara 4 kilo under samma period föregående år. Även vapendelar och läkemedlet Ketamin har visat en ökning i beslag jämfört med 2022.

– Vapendelar tas oftast in via post- och kurirflödet och sätts sedan ihop till färdiga vapen hos mottagare,  säger Lisa Engel, enhetschef för kontrollenhet Öst, till P4 Södertälje.

Samband mellan våldsvågen och smugglingen.

Enligt Tullverket finns det en tydlig koppling mellan den ökande våldsvågen under våren och smugglingen av vapendelar. De kriminella gängen är starkt beroende av narkotikahandeln, vilket ofta leder till konflikter och skjutningar på narkotikamarknaden.

Kokainbeslag på över 200 kilo i Helsingborgs hamn. Foto: Tullverket

– De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson. 

Beslagen av de mest kända narkotiska preparaten har ökat markant under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022. Flera enskilda beslag på över 100 kilo har gjorts, med en majoritet av de största beslagen i Helsingborgs hamn, där kokain hittats i kylcontainrar från Sydamerika och cannabis i lastbilar som anlänt med färja.

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel mäts även i samhällsnytta. Genom att förhindra spridningen av dessa droger minskar samhällets kostnader för vård och sociala insatser.

Redan under första halvåret 2023 beräknas samhällsnyttan ligga över 5,1 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för halvårsperioden. Tullverkets arbete spelar därmed en betydande roll i att bekämpa narkotikahandelns negativa påverkan på samhället.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 23:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors