Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Lärare riskerar varning – Vägrade säga ”hen” till elev

Waldorf-Solviken

Solvikskolan i Järna. Foto: Creative Commons

En lärare på en Waldorfskola i Järna riskerar att få en varning efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en ickebinär elev. Skolinspektionen har lämnat ärendet till Lärarnas ansvarsnämnd och anser att läraren visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning genom att bryta mot skolans policy.

Den omskrivna läraren, Selma Gamaleldin, blev avskedad från Waldorfskolan Solvikskolan i Järna efter att ha vägrat kalla en elev för ”hen” på begäran av en av föräldrarna. Händelserna, som utspelades under 2020 och 2021, anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som beslutade att skolan skulle betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

Läraren – som är engagerad i Kristna värdepartiet – har efter händelsen gått ut i media och försvarat sitt agerade med sin tro och menar att det bara finns två biologiska kön och två pronomen kopplade till dem. Efter en utredning har Skolinspektionen föreslagit en varning för läraren och anser att hennes vägran att använda elevens pronomen under en längre period gör henne mindre lämplig som lärare.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skriver Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook.

Lärarens juridiska ombud ifrågasätter Skolinspektionens beslut och argumenterar för lärarens grundläggande mänskliga rättigheter, såsom religionsfrihet och yttrandefrihet. De menar att detta är en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, oavsett inställning till lärarens tro.

– Det ska även framhållas att det sjuåriga barnet enligt vår klient aldrig själv uttryckt till läraren att det vill bli kallat något annat än sitt biologiska kön, endast vårdnadshavaren har gett uttryck för detta. Barnet självt har inte hörts i tillräcklig utsträckning, vilket kan strida mot Barnkonventionen, skriver lärarens juridiska ombud.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 juni 2023 15:15
Senast uppdaterad: 27 mars 2024 11:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors