Företag i fokus:

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Nyfödda minskar i Södertälje – Men befolkningen ökar

DA078071-5403-4635-8358-5A113FBFB7B2

Foto: Alexander Isa / Pxhere

Befolkningen ökar i Södertälje, samtidigt var antalet nyfödda i kommunen under 2022 det lägsta antalet på 16 år. Det visar färsk statistik från SCB.

Baserat på folkbokförd befolkning har Statistikmyndigheten sammanställt barnafödandet i Södertälje. År 2022 föddes totalt 1072 barn i kommunen, en minskning från 2021. I Södertälje kommun var det 16 år sedan det föddes så få barn som under 2022, visar ny statistik från SCB.

Den totala folkmängden i kommunen ökade däremot med 1217 invånare. December 2020 passerade Södertälje kommun 100.000 invånare.. Idag bor det numera 102.426 personer som motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med år 2021. 

Färre nyfödda än på 16 år i Södertälje

– Senast det föddes färre barn i Södertälje var 2006. Då föddes det 1065 barn i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressutskick.

Men det är inte enbart i Södertälje barnafödandet minskat. Enligt SCB minskade antalet nyfödda i 20 av 21 kommuner i Stockholms län, samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Några av de anledningarna som påverkat historiskt är bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.

Att Södertäljes befolkning ökat till 102.426 personer menar Lovisa Sköld att det främst beror på inflyttningen som gör att folkmängden i Södertälje ökar.

– 7748 personer flyttade dit under förra året, medan 7040 flyttade därifrån. Trots de relativt låga födelsetalen var det fortfarande fler som föddes än som dog i kommunen, säger Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB.

Läs: – Här är Södertäljes populäraste namn 2022

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 10:53
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 10:59

Ledarfiguren anmäler anstalt – JO inleder granskning

Kriminalvården

Foto: Kriminalvården.

Abraham Aho, en av polisens utpekade ledarfigurer inom Södertäljenätverket, begränsas att ta ut förundersökningar och andra handlingar nödvändiga för att driva rättsprocesser. Det har Ahos advokat, Ni De Keiser, anmält till Justitieombudsmannen, JO – som nu väljer att granska.

31-åringen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömts att avtjäna 9 år och två månader i fängelse. Han har fortfarande flertalet pågående rättsliga ärenden, men ska enligt en JO-anmälan begränsas av Kriminalvården att ta ut allmänna handlingar.

Sedan han placerades på Kumla har anstalten krävt att betalning för handlingarna enbart ska ske genom hans så kallade ”kioskkonto”. Det i sin tur har enligt advokaten inneburit att Aho i stor utsträckning begränsats att ta del av de allmänna handlingarna, kopplade till hans processer – då intagna förhållandevis har begränsat med pengar.

Den 25 januari upprättade ledargestalten, Abraham Aho, genom sitt anbud, en anmälan till Justitieombudsmannen om allvarliga brister på anstalten.

”Kriminalvårdens hantering snarare utgör regel än undantag och drabbar flertalet intagna inom Kriminalvården, med de konsekvenser det innebär, talar för det.”, skriver advokaten Ni De Keiser i anmälan till Justitieombudsmannen.

Nu begär JO att Kriminalvården yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 21 april.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2023 22:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors