Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors