Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Behörigheten bland landets lärare ökar

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Ny statistik från Skolverket för läsåret 2023/24 visar på en ökad andel behöriga lärare i Sverige, särskilt i grund- och gymnasieskolor, medan utmaningar kvarstår i anpassade skolformer och fristående skolor.

Skolverkets senaste statistik avslöjar en positiv trend i svensk skola där andelen behöriga lärare ökar både i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med tidigare år. Förskoleklassen toppar listan med nästan 87 procent behöriga lärare och gymnasieskolan följer efter med 84 procent. Grundskolan visar också framsteg med en behörighetsandel på nästan 72 procent. Dock är det vissa ämnen som teknik och svenska som andraspråk som fortfarande har en lägre andel behöriga lärare.

 – Vi ser en viss förbättring och det är positivt eftersom vi vet att lärares kompetens och ledning har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Men skolan behöver fler utbildade och legitimerade lärare. Så länge det råder brist på behöriga lärare ges inte alla elever samma förutsättningar att gå ut skolan med godkända betyg, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.

(Annonslänk)

Trots framstegen i de mer traditionella skolformerna fortsätter de anpassade skolformerna att kämpa med betydligt lägre behörighetsnivåer, där bara en bråkdel av lärarna är behöriga. Det framgår även att kommunala skolor generellt har en högre andel behöriga lärare jämfört med fristående skolor.

Intressant nog minskar antalet lärarassistenter, trots en fördubbling över de senaste åren. Den totala mängden tjänstgörande lärarassistenter för läsåret 2023/24 uppgår till 4 840, vilket motsvarar 3 540 heltidstjänster. Denna utveckling speglar både utmaningar och framsteg i den svenska skolan, med en kontinuerlig strävan efter högre kvalitet och kompetens i undervisningen.

 – Det är viktigt att lärare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det finns många uppgifter i skolan som andra än lärare kan utföra, exempelvis lärarassistenter. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt statsbidrag att söka för att just anställa personal som kan avlasta lärare så att de kan fokusera på undervisningen, säger Lee Gleichmann.  

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:39

Person påkommen med att fuska på teoriprov för taxikort

Taxi-

Foto: Alexander Isa

En man misstänks för fusk under ett teoriprov för taxikort i Södertälje. När mannen kontrollerades hittades elektronisk utrustning.

(Annonslänk)

Det var under tisdagen som Trafikverkets personal blev misstänksamma under ett teoriprov för taxikort vid lunchtid. Polisen kallades till platsen klockan 13.55 då de anade oegentligheter.

Väl på plats kontrollerades en man i 40-årsåldern av tillkallad polis, vilket ledde till att elektronisk utrustning beslagtogs.

Efter granskningen har mannen nu blivit misstänkt för grov osann försäkran. Händelsen lyfter fram frågor kring säkerhetsåtgärder vid provtillfällen och hur teknologiska hjälpmedel kan missbrukas för att manipulera resultat.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 22:20
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors