Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Dubbla straff, utvisningar, anonyma vittnen – Här är regeringens kraftfulla tag mot brottslingarna

310996227_1280660049374031_5300803766515653773_n

Arkivbilder, Skärmdump, Tidöavtalet.

Under fredagen presenterade M, L, KD och SD den gemensamma överenskommelsen – ”Tidöavtalet” Ett avtal där partierna förhandlat fram flera samarbetsprojekt.

Ett av projekten är för att bekämpa och förebygga brott samt öka tryggheten i landet.

Här punkterna som regeringen inför för att kraftfullt bekämpa den grova brottsligheten.

  • Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.
  • Särskilda ungdomsfängelser inrättas som Kriminalvården ska vara huvudman för. Ungdomsfängelser ska ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för idag och där domar på sluten ungdomsvård normalt verkställs. Den maximala tiden för sluten ungdomsvård ska vidare förlängas, och den som fyller 18 år under verkställighet av straff i ett ungdomsfängelse ska överflyttas till en vanlig anstalt.

  • Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

  • Dubbla straff för gängkriminella. särskild straffskärpningsgrund ska införas, liknande den som finns i Danmark, som medför dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk.
  • Inför ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Besluten ska vara tidsbegränsade och ska även kunna vara begränsade till vissa tider på dygnet, t.ex. för att minska förekomsten av vapen vid uteställen.

  • Ett system med anonyma vittnen ska införas. Samma utredning uppdras även att analysera tillämpningen av kronvittnessystemet och överväga om domstolen ska vara bunden av en åklagares yrkande om vilken straffreduktion som ska utgå för ett kronvittne.

  • Det ska vara straffbart att delta i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer. Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet att avslöja och förhindra brott.

  • Vistelseförbud enligt dansk modell. Den som döms för brott ska kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område – exempelvis ett bostadsområde – i upp till tio år efter avtjänat fängelsestraff. Detta ska gälla gängrelaterade brott, hedersrelaterade brott och brott kopplade till extremism (det gemensamma är att personens nätverk kan göra gärningsmannen till maktfaktor i samma område), men också för mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation.

Fakta: Regeringen / Tidöavtalet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

Södertäljeborna mindre bra på att ansöka om bidrag

Södertälje kommun

Arkivbild

Vi alla har hört hur rika kommuner blir rikare, såsom rika människor blir rikare. Inget konstigt med det egentligen. Inte om den rika vet hur hen ska förvalta pengarna. Är det verkligen så?

Men det slår mig som en käftsmäll att Södertälje är den kommun som ligger under snittet och bland de sämsta i landet för att få bidrag för bl.a. laddstolpar. Laddstödet har som syfte att hjälpa de människor som vill satsa på att köra bränslefritt och med el. Värna om miljön i klimatfrågan men också för att värna om plånboken. Däremot vet jag inte om detta gäller idag med elpriser som rånar en. Suck.

Enligt statistik så har Danderyd kommun nyttjat laddstödet i större utsträckning, och fått nästan fyra gånger så mycket som hushållen i Södertälje. Vart är den rättvisa jämnfördelningen som Sverige så snyggt representerar i jantelagen. Vad handlar det om egentligen? Att Danderyd har förmågan att nästla sig in i systemet och kringgå det finstilta, eller beror det på något systematiskt? Oavsett är det oerhört trist läsning, att få veta det man i stort sett misstänker, men får det bekräftat. Svart på vitt.  

Det är oviktigt vad som försiggår i denna kommun i denna fråga såklart, visst finns det ett utvecklat våldsutövande i området, skjutvapenvåld och sju har dött i skottlossningar. En viktig poäng att ha i åtanke är att rika kommuner också har mycket problematik trots sin höga genomsnittliga inkomst som Newsworthy visar på.  

Laddstöd går till rika kommuner – Södertälje ligger under snittet. Foto: Santeri Viinamäki, WC

Södertälje som ligger under snittet är i en ändå bättre rang än grannkommunen Botkyrka. Botkyrka är enligt medierapportering också en drabbad kommun, med en hel del kriminalitet osv. Är det inte ”fattigare” kommuner ur Newsworthy aspekten, dvs. inkomstatistiken som faktiskt behöver laddstödet. I detta fall tänker man rika ska bli rikare, kunna spara och kunna planera framåt. Så himla skevt. Hur sker satsningarna och prioriteringarna blir min största fundering i detta.

Om det handlade om att Södertäljebor inte ansökte om laddstödet, så är det väl tråkigt att de inte varit mer engagerade i frågan. Om det handlar om att de inte ansökte. Varför inte?

Även om Södertälje varit sämre på att ansöka om laddstöd, så är det ändå mycket tråkigt att verksamheter som jobbar med miljöfrågor varit mer aktiva i frågan och inspirerat södertäljeborna till att vilja satsa på sig själva, sin framtid, sin ekonomi och en början med laddstolpar för att kunna ha eldrivna bilar.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors