Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Här är Södertäljes framtida kollektivtrafik – Nya busslinjer

BRT

Pressbild.

En första etapp av de ny satsningar som gjordes i augusti kan nu genomföras där man bland annat satsat på snabbare resor lokalt och regionalt. Samtidigt handlar det om att förändra arbetspendlingen.

I ett pressmeddelande konstaterar Region Stockholm att Södertälje ska genom sin kollektivtrafik nu bidra till tillväxt.

– Kollektivtrafiken i Södertälje ska bidra till tillväxt, utveckling och fortsatt gynnande av mänskligt liv och rörelse. Jag är därför stolt över att vi redan nu tar första stegen mot slutmålet, tre månader efter pressträffen i somras. Det ska vara enklare och snabbare att ta sig till och från sitt arbete och det här är startskottet för nästa steg i kollektivtrafikens utveckling för att uppnå världens modernaste kollektivtrafik, framhäver Moderaternas Kristoffer Tamson, Regionråd och avgående ordförande för SL.

Ny busslinje 777 och snabbare resor lokalt.

En ny busslinje träder fram, nämligen 777 och som är blivande BRT-linje (superbuss). Bussen avgår från bland annat Ronna, Södertälje syd och Geneta, vilket ska göra resan snabbare och mer bekväm. 

Ytterligare en ny busslinje blir 747, direktlinje som trafikerar Liljeholmen- Ronna och därefter stannar även vid AstraZeneca, Scania och Södertälje Sjukhus. Enligt pressmeddelandet ska detta kapa restiden mellan 15 till 20 minuter beroende på vilken tid på dygnet man reser. 

– Att vi redan efter några månader går från ord till handling visar på att modellen som vi tillsammans med SL och Södertälje kommun arbetar efter fungerar väl. Nu kan vi sjösätta en första etapp som koppar tjäna Södertäljeborna väl på vägen  mot ett hållbart växande Södertälje, säger Martin Pagrotsky, vd på Nobina Sverige. 

Framtidens kollektivtrafik i Södertälje.

Scania och AstraZeneca genererar dagligen en stor inpendling på ungefär 24 000 människor och därav blir Södertälje södra Stockholmsregionens viktigaste arbetsmarknadsnod. I dagsläget pendlar större delen av arbetsgivarnas personal med personbil, vilket leder till bland annat trängsel men även luftkvalitetsproblem i Södertäljes stadskärna. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 09:53
Senast uppdaterad: 5 december 2023 21:43

Stödet till Nato ökar i ny undersökning

SCB statistik

Pressbild, SCB

Den senaste partisympatiundersökning gjord av Statistikmyndigheten, SCB, visar att fler väljare är positivt inställda till Nato. Totalt uppger 67,8 procent av väljare att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato, vilket är en ökning med 5,3 procent.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Partisympatiundersökningen i maj ställdes frågan om väljares inställning till Nato för första gången. I maj svarade 22,6 procent av väljare att de var mycket positivt inställda till Nato, och i den andra mätningen i november uppgavs det att 28,9 procent var det.

De som ingår i undersökningen har tillfrågats om de är ganska eller mycket positivt/negativt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato. I frågeställningen ingår inte ett ja eller nej till medlemskap.

Text: Gustav Pettersson

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 13 december 2022 21:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors