Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors