Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Mordrättegången mot 13 personer är avslutad

IMG_7255

Efter mordet på 41-åringen i Ronna, tog de misstänka personer in på hotell i Täby där de fångades av hotells övervakningskameror. Foton: Ur polisens förundersökning.

Rättegången mot 13 åtalade för mordet på en 41-åring i Ronna har avslutats. Nyckelbevis inkluderar de misstänktas rörelser, chatkonversationer och det misstänkta vapnet som hittades i ett garage.

Totalt står 13 personer åtalade för inblandning i mordet på en oskyldig 41-årig man i Ronna förra året. Den huvudmisstänkte skytten, en 17-åring som misstänks vara äldre än vad han uppger, tros ha varit skytten när 41-åringen sköts till döds på Enhörnaleden den 1 oktober 2022.

De tolv andra personerna har åtalats för att på olika sätt ha hjälpt till före eller efter mordet, eller för att de underlåtit att informera polisen om planerna. Enligt åklagaren tros mordet på Enhörnaleden vara en hämndaktion för mordet på en 19-åring vid Rösbergas Fritidsgård dagen innan. Men gärningsmannen på elsparkcykeln tros ha skjutit en oskyldig 41-årig man, som inte hade några kriminella kopplingar.

Mördaren fångades på bild på elsparkcykel i riktning mot Lina Hage, strax efter dödsskjutningen. Foto: polisen

Polisens förundersökning avslöjar detaljer, inklusive de misstänktas rörelser och chatkonversationer. Efter händelsen lämnade flera medlemmar av Saltskogfalangen Södertälje och tog in på Scandic Hotel i Täby, under misstankar om att de hade haft ett möte i Stockholm innan de anlände.

Under den stora utredningen efter mordet kunde polisen lokalisera ett garage i Lina Hage. Vid en genomsökning hittades en påse med bland annat en ansiktsmask, kläder, handskar och det misstänkta mordvapnet. Dessutom hittades elsparkcykeln som användes under mordkvällen.

Försvararna ifrågasätter dock polisens bevismaterial och menar att det inte går att fastställa vem som sköt natten då 41-åringen sköts till döds.

– Problemet är att det är över ett 50-tal olika människor som ingår i det som polisen har beskrivit som en särskild falang. Det finns ett 15-tal olika DNA-träffar på de här olika klädesplaggen. Så det går inte att avgöra vem som har avsatt vilken DNA-profil vid vilket tillfälle. Dessutom är det inte ens klarlagt i målet att de här kläderna har använts vid mordet, säger försvarsadvokaten Jonas Granfelt till SVT.

Läs även: Mordfallet i Ronna – ”Ska inte vila förrän alla är döda”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 03:26

NY STATISTIK: Trångboddheten ökar bland barn i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Foto: Alexander Isa

Nästan fyra av tio barn i flerbostadshus i Södertälje kommun lever i trångboddhet. Det visar ny statistik från SCB som visar att andelen trångbodda barn i kommunen ökar.

Trångboddhet innebär att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. I Södertälje kommun är totalt 13 300 personer trångbodda, vilket motsvarar 23,5 procent av invånarna i flerbostadshus. Den siffran är ungefär densamma som för tio år sedan, men bland barn ser det annorlunda ut.

– I Södertälje kommun var 39 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 36 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda. I Södertälje kommun är 17 procent av de svenskfödda trångbodda, medan hela 41 procent av de som är födda i Afrika lever trångbott.

Situationen i Södertälje följer den nationella trenden, där allt fler barn tvingas bo trångt. Utvecklingen går däremot åt olika håll i olika kommuner.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors