Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nyfödda minskar i Södertälje – Men befolkningen ökar

DA078071-5403-4635-8358-5A113FBFB7B2

Foto: Alexander Isa / Pxhere

Befolkningen ökar i Södertälje, samtidigt var antalet nyfödda i kommunen under 2022 det lägsta antalet på 16 år. Det visar färsk statistik från SCB.

Baserat på folkbokförd befolkning har Statistikmyndigheten sammanställt barnafödandet i Södertälje. År 2022 föddes totalt 1072 barn i kommunen, en minskning från 2021. I Södertälje kommun var det 16 år sedan det föddes så få barn som under 2022, visar ny statistik från SCB.

Den totala folkmängden i kommunen ökade däremot med 1217 invånare. December 2020 passerade Södertälje kommun 100.000 invånare.. Idag bor det numera 102.426 personer som motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med år 2021. 

Färre nyfödda än på 16 år i Södertälje

– Senast det föddes färre barn i Södertälje var 2006. Då föddes det 1065 barn i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressutskick.

Men det är inte enbart i Södertälje barnafödandet minskat. Enligt SCB minskade antalet nyfödda i 20 av 21 kommuner i Stockholms län, samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Några av de anledningarna som påverkat historiskt är bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.

Att Södertäljes befolkning ökat till 102.426 personer menar Lovisa Sköld att det främst beror på inflyttningen som gör att folkmängden i Södertälje ökar.

– 7748 personer flyttade dit under förra året, medan 7040 flyttade därifrån. Trots de relativt låga födelsetalen var det fortfarande fler som föddes än som dog i kommunen, säger Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB.

Läs: – Här är Södertäljes populäraste namn 2022

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 10:53
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 10:59

Ledarfiguren anmäler anstalt – JO inleder granskning

Kriminalvården

Foto: Kriminalvården.

Abraham Aho, en av polisens utpekade ledarfigurer inom Södertäljenätverket, begränsas att ta ut förundersökningar och andra handlingar nödvändiga för att driva rättsprocesser. Det har Ahos advokat, Ni De Keiser, anmält till Justitieombudsmannen, JO – som nu väljer att granska.

31-åringen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömts att avtjäna 9 år och två månader i fängelse. Han har fortfarande flertalet pågående rättsliga ärenden, men ska enligt en JO-anmälan begränsas av Kriminalvården att ta ut allmänna handlingar.

Sedan han placerades på Kumla har anstalten krävt att betalning för handlingarna enbart ska ske genom hans så kallade ”kioskkonto”. Det i sin tur har enligt advokaten inneburit att Aho i stor utsträckning begränsats att ta del av de allmänna handlingarna, kopplade till hans processer – då intagna förhållandevis har begränsat med pengar.

Den 25 januari upprättade ledargestalten, Abraham Aho, genom sitt anbud, en anmälan till Justitieombudsmannen om allvarliga brister på anstalten.

”Kriminalvårdens hantering snarare utgör regel än undantag och drabbar flertalet intagna inom Kriminalvården, med de konsekvenser det innebär, talar för det.”, skriver advokaten Ni De Keiser i anmälan till Justitieombudsmannen.

Nu begär JO att Kriminalvården yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 21 april.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2023 22:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors