Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors