Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Liberalerna: Vi måste skydda förskolebarn från skärmhysteri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Poxnio

Det är ingen nyhet att digitaliseringen i den svenska skolan har gått för långt. Forskare varnar för att skärmtiden hindrar elevernas inlärning, samtidigt som lärare vittnar om att kostnaden för skärmarna gör så att det inte finns pengar över till riktiga läroböcker. Liberalerna agerar nu i regeringsställning för att motverka konsekvenserna av den massiva digitaliseringen i skolan.

Vad som däremot gått alltför ouppmärksammat är att den skärmhysteri som tidigare främst drabbade grund- och gymnasieskolan även fått konsekvenser för de allra yngsta barnen i den svenska förskolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkerställde det genom att ändra läroplanen, så att det är obligatoriskt för förskolor att låta de små barnen använda skärmar.

Det kommer Liberalerna nu att sätta stopp för.

Liberalerna Johan Pehrson, partiledare, och gruppledaren i Södertälje, Metin Hawsho

Självklart kan digitaliseringen ha fördelar. För oss är det samtidigt lika självklart att det även kan finnas nackdelar. Så verkar särskilt vara fallet i skolan, och inte minst i förskolan. En avhandling visar exempelvis att surfplattor och appar allt mer har kommit att ersätta traditionella aktiviteter, som exempelvis bokläsning och lek, i förskolan. Det räcker inte att begränsa innehållet i surfplattorna till pedagogiska appar – samma forskare fann att barnen har svårt att ta sig till innehållet i dem.

”Barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten”

Även experter från Karolinska Institutet och Lunds universitet har tidigare konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling. Skärmtiden kan på så sätt kopplas till försämrad inlärning, försenad språkutveckling eller förvärrade koncentrationssvårigheter. 

Utifrån barnens utveckling och inlärning tyder även mycket på skärmtid är närmast motsatsen till undervisningstid – ju mer av den, desto sämre utveckling för barnet. Det är det främsta skälet till att Liberalerna nu tar flera initiativ för att freda de små barnen från digitaliseringsexperimentet i förskolan. Barn har pedagogiska behov av stimulans och ska inte kidnappas för skärmindustrins vinstjakt.

Johan Pehrson, Liberalerna
Partiledare & arbetsmarknadsminister

Metin Hawsho(L)
Gruppledare Södertälje

Läs även: DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Här är topp 10-listan över årets mest populära gymnasieprogram

Täljegymnasiet

Täljegymnasiet. Foto: Alexander Isa

Nu vet höstens nya gymnasieelever i Södertälje var de har fått plats. Ett program på Mälardalens tekniska gymnasium sticker ut som det mest populära, samtidigt har fem program från Täljegymnasiet hamnat på topp 10-listan över de mest eftertraktade i Södertälje.

Inför höstens antagning till gymnasieskolorna i Södertälje har Mälardalens tekniska gymnasium blivit en särskilt populär destination för blivande elever. Totalt 162 sökande har anmält sitt intresse för skolans Industritekniska program.

Även Täljegymnasiets program har lockat stort intresse, med fem av deras program som har hamnat på topp 10-listan över de mest eftertraktade programmen i staden. Det visar att teknik- och industriinriktningar fortsätter att vara populära bland gymnasieelever i Södertälje.

Här är topp 10-listan över de mest eftertraktade program i Södertälje.

GYMNASIESKOLAPROGRAM OCH INRIKTNING ANTAL
ANTAGNA
RESERVER
TOTALT
ANTAL SÖKANDE
1.Mälardalens tekniska gymnasiumIndustritekniska programmet.7290162
2.TäljegymnasietEkonomi: Juridik.323668
3.S:ta RagnhildsgymnasietEkonomi.501363
4.TäljegymnasietEkonomi: Ekonomi.323163
5.TäljegymnasietSamhällsvetenskap: Samhälle.323062
6.VackstagymnasietBarn- och fritid: Fritid och hälsa.301646
7.TäljegymnasietSamhällsvetenskap: Beteendevetenskap.311243
8.TorekällgymnasietEl- och energi: Elteknik.182341
9.VackstagymnasietEstetiska – bild och formgivning: Textil design.182341
10.TäljegymnasietNaturvetenskap.32537

Källa: Gymnasieantagningen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 juli 2023 15:24
Senast uppdaterad: 4 juli 2023 15:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors