Företag i fokus:

INSÄNDARE: Tryggheten i Södertälje måste återskapas 

95547747-53E3-4885-9E73-A89AD3552BAA

Andreas Birgersson, Sverigedemokraterna Södertälje.

Södertälje präglas idag av sociala klyftor och skilda former av segregation och i vissa delar av kommunen råder laglöshet. Detta är förhållanden som beklagligt nog i icke ringa utsträckning kommit att prägla Södertälje, som i dag har tre områden som enligt polismyndigheten anses vara ”särskilt utsatta”.

Vi Sverigedemokrater ser med oro på hur vårt fina Södertälje har förändrats till det sämre och håller både den nuvarande politiska majoriteten och de tidigare ansvariga. 

Massinvandringen har ställt Södertälje inför många utmaningar, och dess konsekvenser genomsyrar hela samhället. Vi ställer vår budget mot Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Moderaternas, där vi får se mer av det gamla som inte fungerar och en attityd som tyder på att de är oförmögna att på allvar förändra den rådande situationen.

Med hänsyn till den alltmer våldsamma och hänsynslösa kriminaliteten kommer det krävas av oss politiker att vi vågar genomföra ansvarsfulla åtgärder. Regeringen har påbörjat en utredning för att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser.

”Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras”

Det är en nödvändig åtgärd till följd av den alltmer brutala kriminaliteten vi ser krypa ner i åldrarna. Dessa skall stå färdiga senast sommaren 2026, vilket kräver snabbt agerande. Södertälje kommun har redan ett fängelse inom kommunens gränser, Hall. Där finns idag tjänliga lokaler som står tomma. Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras där eller annan lämplig plats i Södertälje.

För att få en bättre överblick och demokratiskt följa upp de trygghetssatsningar som genomförs och arbetas med dagligen vill Sverigedemokraterna inrätta ett trygghetsutskott under kommunstyrelsen. Berörda kontor som socialkontoret, utbildningskontoret och säkerhetskontoret rapporterar kring de insatser som görs för att stärka tryggheten och säkerheten i kommunen. I kombination med det vill vi att det ska utredas och ansökas om att sätta upp så kallade trygghetskameror i specifikt utsatta områden. Det finns en stor upplevd otrygghet i kommunen och med trygghetskameror på utsatta platser går det att aktivt förebygga brott. Det är inte en universallösning, men det är ett bra komplement. Som ett tillägg till trygghetskameror vill vi även se cirkulerande ordningsvakter på otrygga platser och utanförskapsområden.

Detta bör specifikt gälla i skolor, förskolor, gångtunnlar, gångstråk och på andra platser där det kan bedömas finnas stor risk för överfall och annan typ av brottslighet liksom i de områden vilka enligt polisen anses vara särskilt utsatta.

För att bryta gängkriminaliteten måste vi även se till att det får svårare att röra sig i våra skolor. Problemen med gängkriminalitet och deras försäljning av droger kryper allt längre ner i åldrarna. För att stävja detta och se till att våra skolor hålls drogfria anser vi att regelbundna men slumpmässiga kontroller med droghundar ska införas i högstadieskolorna i Södertälje. Likaså är det även en fråga om disciplin och moral för vilka som väljer att bli grovt kriminella, därför föreslår vi i vår budget att kommunen ska implementera “No excuses” modellen i Södertäljes skolor.

Vi tror att det kommer vara ett värdefullt verktyg för att tillgodose de behov som finns i våra skolor, men särskilt i våra utsatta skolor. “No excuses” modellen är en beprövad skolmetod som bygger på att etablera disciplin och ordning i skolan. Detta görs genom bland annat att ha längre skoldagar, undervisning på lördagar och obligatorisk sommarskola. Modellen har numera prövats i Engelska Skolan i Eskilstuna med föredömligt resultat.

Det går att vända kursen och öka tryggheten i Södertälje, men det är avhängt att vi har politiker som på allvar vill det.

Andreas Birgersson,
gruppledare Sverigedemokraterna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 november 2023 21:18
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors