Företag i fokus:

LISTA: Här bor de som tjänar mest i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Invånarna i Södertälje kommun har Stockholms läns lägsta medianinkomst. Men skillnaderna inom kommunen är stora.

Svenskarnas ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst, har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men skillnaderna har också blivit större. Medianinkomst i det rikaste området i Sverige ökade nästan tre gånger så mycket som i området med lägst inkomster mellan 2015 och 2021.

Skillnaderna mellan det rikaste och fattigaste området har ökat i mer än två av tre kommuner.

Dubbelt så höga inkomster än i Hovsjö
Det finns stora skillnader inom Södertälje kommun. I området Östertälje-Gärtuna var den disponibla inkomsten 345 000 kronor 2021, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Hovsjö, där medianinkomsten var 180 000 kronor.
Till skillnad från riket i stort har skillnaden mellan området med högst respektive lägst inkomst i Södertälje minskat jämfört med 2015. Då skiljde det knappt 180 000 kronor mellan områdena, medan gapet 2021 var drygt 160 000 kronor.

Medianinkomsten i Södertälje som helhet var 253 000 kronor 2021, vilket är den lägsta i Stockholms län. Sedan 2015 har den disponibla inkomsten i kommunen ökat med 6 procent.

I Östertälje-Gärtuna var medianinkomsten 345 100 kronor, i Hovsjö 180 300.

Disponibel inkomst – område för område i Södertälje kommun

OmrådeMedian 2015Median 2021
Östertälje-Gärtuna335 300345 100
Pershagen323 200334 900
Enhörna-Sandviken315 100331 100
Södertälje-Järna omland290 200318 300
Enhörna-Ekeby304 400317 400
Östra Hölö omland-Mörkö281 600316 000
Ragnhildsborg-Ritorp-Viksberg303 600306 400
Hölö tätort280 500295 400
Västra Hölö omland-Vårdinge275 000294 100
Rosenlund-Hagaberg276 100286 500
Järna norra-Kallfors267 800284 400
Järna centrum-Järna södra264 000282 900
Mariekälla277 000279 500
Grusåsen norra-Bergvik262 600270 300
Värdsholmen-Södra252 800269 100
Glasberga245 800268 300
Mölnbo tätort273 200266 100
Geneta södra-Vasa235 900262 600
Telge-Snäckviken-Torekälla260 600255 700
Västergård247 800254 300
Lina-Vattubrinken-Dammkärr228 400247 300
Brunnsäng233 100232 800
Bårsta östra227 300232 800
Saltskog217 400232 600
Ronna-Karlhov211 500227 100
Grusåsen-Weda-Listonhill219 800226 400
Blombacka185 800217 500
Fornhöjden183 300202 100
Ronna centrum-Ronna Park-Västra Ronna157 600187 500
Geneta norra-Bårsta västra165 700185 300
Hovsjö157 500180 300

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 02:55
Senast uppdaterad: 28 november 2023 10:58

Aljoša invald i styrelse för ledande svensk organisation

Aljosa

VD för Södertälje City, Aljoša Lagumdžija.

Centrumchefen, VD för Södertälje City, hyllas för sina fantastiska insatser för staden och sätter Södertälje på kartan. Nu har har blivit invald i styrelsen för Sveriges Centrum- och Platsutvecklare

– Jag känner mig väldigt hedrad och ärad över att bli invald till Sveriges Centrum- och Platsutvecklares styrelse – och det är kul att Södertälje också tar plats och blir representerat i det här nationella sammanhanget, säger Aljoša Lagumdžija, VD, Södertälje City.

Sveriges centrum- och platsutvecklare är en ideell organisation som är ledande branschnätverket för yrkeskåren inom centrum- och platsutveckling i Sverige.

Organisationen är det ledande personliga branschnätverket som verkar på nationell, regional och lokal nivå och arbetar med utbildningar, seminarier, föreläsningar, studiebesök och nätverksbyggande. De arrangerar också årskonferenser på olika platser varje år som innehåller besök, aktuella teman och möjligheter till nätverk och erfarenhetsutbyte.

Nu blir Aljoša Lagumdžija en del av styrelsen för organisationen, samtidigt som han fortsätter som VD för Södertälje City och stadens fortsatta utveckling.

– Nu ser jag fram emot ett spännande uppdrag och att vara en del av det härliga teamet i organisationen, säger Aljoša Lagumdžija.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 14:54
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 14:54

DEBATT: Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Vari ligger det okloka i att satsa på en verksamhet som engagerar barn och ungdomar, som kommer att ge jobb till invånare och på sikt årligen kan locka tiotusentals besökare med alla de positiva effekter det för med sig för det lokala näringslivet? 

Det skriver Nina Beckmann, museichef för Grafikens Hus i en replik till debattartikeln undertecknad Marcus Haavisto (RP) publicerad i Telgenytt den 22/2.

Kulturens största utmaning har alltid varit hur den ska värderas. Går det att sätta en prislapp på ett teaterbesök eller ett besök till en konsthall som blir oförglömlig för individen? Eller ännu enklare: är det vettigare att satsa på konst på väggarna än att måla om rummet? 

Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, och vi har en stor förståelse för att kommunens primära uppgift är att säkra välfärden och att beslutsfattarna gör rätt i att vända på varje krona. Men det är värt att påminna om politikens lika viktiga uppgift att göra kommunen till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. 

Trots etableringen av ett nytt campus för KTH, ett nyöppnat hotell och fina besökssiffror hos Tom Tits är det ingen hemlighet att Södertälje kämpar med omvärldens bild av kommunen. Här kan Grafikens Hus spela en viktig roll. 

Under flera år hade Grafikens Hus sitt säte i Mariefred. Natten mellan 15–16 mars 2014 tog resan dock slut då byggnaden förstördes i en brand. Trots det förknippar många fortfarande Mariefred med Grafikens Hus.

Konstinstitutioner kan helt enkelt vara betydelsefulla riktmärken. Du behöver inte gilla konst för att inse att Akvarellmuseet är viktigt för Tjörn och att Lars Lerins Sandgrund är värdefull för Karlstad.

Grafikens Hus samarbetade med föreningen Dansbana. För att skapa en spontanidrottsplats för dans i Södertälje Foto: Anna Henriksson.

När vi nu står i begrepp att återuppbygga vårt konstmuseum i Gjuteriet med öppning 2024-25 är ambitionerna likartade. Vi vill bidra till framtidstron i Södertälje. Vi är övertygade om att hundratusentals personer som uppskattar konst förr eller senare kommer till oss. Så etablerade är vi – trots att vi stått utan egna lokaler för utställningar och grafikverkstäder sedan 2014.

Den fantastiska byggnad som vi för diskussioner med kommunen om är en av anledningarna att vi vågar spänna bågen. Gjuteriet har potentialen att bli en träffpunkt för såväl invånare, utflyktsresenärer som konstintresserade. 

Men för Södertäljebor är kanske ändå inte den viktigaste poängen med Grafikens Hus att få ytterligare en attraktion till staden. Sedan vi kom till Södertälje 2016 har ett viktigt fokusområde varit vår barn- och ungdomsverksamhet. Det syns i vårt program och sker ofta i samverkan med olika föreningar och verksamheter. Som mobila har vi åkt till skolor med vår pedagog och konstnärliga utrustning för att skapa på plats. Ett uppsökande arbete som sänker trösklarna och tillgängliggör kultur för fler. 

Att Grafikens Hus har för dålig utförandegrad givet kultur- och fritidsnämndens prioriteringar, som Realistpartiet påstår, ställer vi oss frågande till. Sanningen är att nämnden varje år givit oss grönt ljus. Var uppgiften kommer ifrån eller syftet med påståendet vill jag inte spekulera i. Men tillsammans med den felaktiga uppgiften om att kommunens stöd skulle vara öronmärkta för löner till ledningen (styrelsen är oavlönad), får mig att fundera på om Realistpartiets kritik bottnar i ett missförstånd än verklig oro över vad kommunens pengar ska användas till. Därför vill jag nu bjuda in dig Marcus Haavisto så att du kan få ta del av en faktabaserad genomgång av vår verksamhet. 

Om du tar med dig bakverk – står jag för kaffet!

Nina Beckmann, museichef Grafikens Hus

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 11:36
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 11:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors