Företag i fokus:

LISTA: Här bor de som tjänar mest i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Invånarna i Södertälje kommun har Stockholms läns lägsta medianinkomst. Men skillnaderna inom kommunen är stora.

Svenskarnas ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst, har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men skillnaderna har också blivit större. Medianinkomst i det rikaste området i Sverige ökade nästan tre gånger så mycket som i området med lägst inkomster mellan 2015 och 2021.

Skillnaderna mellan det rikaste och fattigaste området har ökat i mer än två av tre kommuner.

Dubbelt så höga inkomster än i Hovsjö
Det finns stora skillnader inom Södertälje kommun. I området Östertälje-Gärtuna var den disponibla inkomsten 345 000 kronor 2021, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Hovsjö, där medianinkomsten var 180 000 kronor.
Till skillnad från riket i stort har skillnaden mellan området med högst respektive lägst inkomst i Södertälje minskat jämfört med 2015. Då skiljde det knappt 180 000 kronor mellan områdena, medan gapet 2021 var drygt 160 000 kronor.

Medianinkomsten i Södertälje som helhet var 253 000 kronor 2021, vilket är den lägsta i Stockholms län. Sedan 2015 har den disponibla inkomsten i kommunen ökat med 6 procent.

I Östertälje-Gärtuna var medianinkomsten 345 100 kronor, i Hovsjö 180 300.

Disponibel inkomst – område för område i Södertälje kommun

OmrådeMedian 2015Median 2021
Östertälje-Gärtuna335 300345 100
Pershagen323 200334 900
Enhörna-Sandviken315 100331 100
Södertälje-Järna omland290 200318 300
Enhörna-Ekeby304 400317 400
Östra Hölö omland-Mörkö281 600316 000
Ragnhildsborg-Ritorp-Viksberg303 600306 400
Hölö tätort280 500295 400
Västra Hölö omland-Vårdinge275 000294 100
Rosenlund-Hagaberg276 100286 500
Järna norra-Kallfors267 800284 400
Järna centrum-Järna södra264 000282 900
Mariekälla277 000279 500
Grusåsen norra-Bergvik262 600270 300
Värdsholmen-Södra252 800269 100
Glasberga245 800268 300
Mölnbo tätort273 200266 100
Geneta södra-Vasa235 900262 600
Telge-Snäckviken-Torekälla260 600255 700
Västergård247 800254 300
Lina-Vattubrinken-Dammkärr228 400247 300
Brunnsäng233 100232 800
Bårsta östra227 300232 800
Saltskog217 400232 600
Ronna-Karlhov211 500227 100
Grusåsen-Weda-Listonhill219 800226 400
Blombacka185 800217 500
Fornhöjden183 300202 100
Ronna centrum-Ronna Park-Västra Ronna157 600187 500
Geneta norra-Bårsta västra165 700185 300
Hovsjö157 500180 300

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 02:55
Senast uppdaterad: 28 november 2023 10:58

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors