Företag i fokus:

LISTA: Här bor de som tjänar mest i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Invånarna i Södertälje kommun har Stockholms läns lägsta medianinkomst. Men skillnaderna inom kommunen är stora.

Svenskarnas ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst, har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men skillnaderna har också blivit större. Medianinkomst i det rikaste området i Sverige ökade nästan tre gånger så mycket som i området med lägst inkomster mellan 2015 och 2021.

Skillnaderna mellan det rikaste och fattigaste området har ökat i mer än två av tre kommuner.

Dubbelt så höga inkomster än i Hovsjö
Det finns stora skillnader inom Södertälje kommun. I området Östertälje-Gärtuna var den disponibla inkomsten 345 000 kronor 2021, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Hovsjö, där medianinkomsten var 180 000 kronor.
Till skillnad från riket i stort har skillnaden mellan området med högst respektive lägst inkomst i Södertälje minskat jämfört med 2015. Då skiljde det knappt 180 000 kronor mellan områdena, medan gapet 2021 var drygt 160 000 kronor.

Medianinkomsten i Södertälje som helhet var 253 000 kronor 2021, vilket är den lägsta i Stockholms län. Sedan 2015 har den disponibla inkomsten i kommunen ökat med 6 procent.

I Östertälje-Gärtuna var medianinkomsten 345 100 kronor, i Hovsjö 180 300.

Disponibel inkomst – område för område i Södertälje kommun

OmrådeMedian 2015Median 2021
Östertälje-Gärtuna335 300345 100
Pershagen323 200334 900
Enhörna-Sandviken315 100331 100
Södertälje-Järna omland290 200318 300
Enhörna-Ekeby304 400317 400
Östra Hölö omland-Mörkö281 600316 000
Ragnhildsborg-Ritorp-Viksberg303 600306 400
Hölö tätort280 500295 400
Västra Hölö omland-Vårdinge275 000294 100
Rosenlund-Hagaberg276 100286 500
Järna norra-Kallfors267 800284 400
Järna centrum-Järna södra264 000282 900
Mariekälla277 000279 500
Grusåsen norra-Bergvik262 600270 300
Värdsholmen-Södra252 800269 100
Glasberga245 800268 300
Mölnbo tätort273 200266 100
Geneta södra-Vasa235 900262 600
Telge-Snäckviken-Torekälla260 600255 700
Västergård247 800254 300
Lina-Vattubrinken-Dammkärr228 400247 300
Brunnsäng233 100232 800
Bårsta östra227 300232 800
Saltskog217 400232 600
Ronna-Karlhov211 500227 100
Grusåsen-Weda-Listonhill219 800226 400
Blombacka185 800217 500
Fornhöjden183 300202 100
Ronna centrum-Ronna Park-Västra Ronna157 600187 500
Geneta norra-Bårsta västra165 700185 300
Hovsjö157 500180 300

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 02:55
Senast uppdaterad: 28 november 2023 10:58

SD går emot forskningen igen

Axelander Rosenberg shot for commercial purposes Moderaterna Södertälje

Alexander Rosenberg, Moderaterna Södertälje

Joachim Hagström (SD) skriver att förslaget om att gå vidare med åtgärderna för att hantera PM10-problematiken vid Turinge- och Birkakorsen förefaller tondövt.

Det är dock inte förvånande att Sverigedemokraterna inte hör tonerna i förslaget, hållbarhet är varken något de profilerat eller bekantat sig med de senaste åren. Senast debatten om PM10 var igång i fullmäktige kallade deras talesperson i frågorna, Tommy Hansson (SD), klimatförändringar för ”tungomålstalande” och dåvarande gruppledare försvarade i sin tur Hansson med att Sverigedemokraterna ”inte har så stora tankar om alla partiklar och koldioxider”.

Men det är aldrig försent att skapa sig nya bekantskaper.

Att föreslå åtgärder, såsom införandet av dubbdäcksförbud i anslutning till Mälarbron är inget man drömmer om som kommunpolitiker, men läget är tyvärr så pass allvarligt att det är nödvändigt.

I Södertälje har luftkvaliteten uppmätts som en av landets sämsta och hotar nu drabba Södertälje med miljonviten från EU, förbud mot att genomföra bostadsplaner och inte minst våra medborgares hälsa. Sverigedemokraterna har med andra ord fel. Förslaget kan i bästa fall förhindra vitesbeloppet, stoppad tillväxt och den försämrade folkhälsan. Det vill säga, skapa förutsättningar för att förbättra invånarnas omgivning. Och i värsta fall kan förslaget utgöra ett irritationsmoment för befolkningen, vilket bör ställas i paritet med ovan nämnda orsaker.

Det är lustigt hur Sverigedemokraterna konstaterar att det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret, samtidigt som de själva föreslår en långsiktig lösning som är allt annat än genomtänkt eller hållbar. Den dåliga luftkvaliteten i Södertälje är här och nu och åtgärderna har redan dröjt alldeles för länge. Att då, likt Sverigedemokraterna, föreslå en lösning som ska ske på lång sikt, som kräver renovering av fullt fungerande vägar och som dessutom kommer öka halterna av PM10 ytterligare är orimligt.

(Annonslänk)

I en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, framkommer det att betong genererar högre halter av PM10 än asfalt. Att byta ut asfalt mot betong kommer med andra ord inte att lösa problematiken med PM10 och den dåliga luftkvalitén.

I stället kommer Sverigedemokraternas förslag se till att hotet om vitesbeloppet från EU, stoppad tillväxt och ytterligare försämrad hälsa för våra invånare blir till verklighet. Är det verkligen något Sverigedemokraterna vill?

Ett dubbdäcksförbud i anslutning till problemområden är en av de enskilt effektivaste åtgärderna för att minska höga halter av PM10 och på så vis värna invånarnas hälsa.

Hagström har däremot rätt i två saker. För det första, beslutet i sig kommer inte rädda miljön ensamt. Det som ligger på bordet är en rad åtgärder som borde ha genomförts för lång tid sedan. De rapporter som kommunen tagit fram pekar på att ett dubbdäcksförbud i anslutning till problemområden är en av de enskilt effektivaste åtgärderna för att minska höga halter av PM10 och på så vis värna invånarnas hälsa.

För det andra, Hagström har alldeles rätt i att beslutet kommer få reell påverkan för människor här och nu. Det är också därför det är alldeles nödvändigt att vi genomföra detta. Påverkan ligger däremot i en bättre luftkvalitet och i förlängningen en bättre hälsa, ekonomi och miljö.

I stället för att bete sig som en miljöpolitisk Chronschough kanske Sverigedemokraterna kan försöka visa att Hanssons kommentarer om klimatet inte var hela partiets åsikter – men då kräver det att man tar problemet på allvar. Problemet som vi tillsynes tycks vara överens om – den dåliga luftkvalitén.

Kanske hörs tonerna något tydligare nu och förhoppningsvis kan Sverigedemokraterna skapa sig en ny bekantskap.

Alexander Rosenberg (M)

kommunalråd och tekniska nämndens ordförande

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 april 2023 15:39
Senast uppdaterad: 28 april 2023 15:39

Beviljas miljonbelopp i bidrag – ”Vi kan göra skillnad”

2022_03_Soderenergi

Foto: Söderenergi

Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje beviljas 12,5 miljoner kronor för att fortsätta utvecklingen av bio-CCS. En teknik som tar bort koldioxid från atmosfären genom att fånga, förvätska och lagra biogen koldioxid.

Söderenergi har fått klartecken från Energimyndigheten att fortsätta sitt arbete för att producera negativa utsläpp innan år 2030. Totalt ger myndigheten stöd på 12,5 miljoner för nästa steg i för att avskilja, förvätska och lagra biogen koldioxid och därmed främjar Sveriges och EU:s klimatmål.

– Att avskilja och lagra 500 000 ton koldioxid per år har stor betydelse för klimatet, men innan vi sätter planen i verket måste vi vara säkra på vad det betyder för närmiljö och produktionsprocess på Igelstaverket. Det är också av största vikt att få de finansiella förutsättningarna på plats. Det här är inte något som ska göra fjärrvärmen dyrare, säger projektägare Leif Bodinson i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Söderenergi är Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent och den tredje projektfasen kommer att pågå fram till augusti 2024. Målet är att kunna möta byggstart av en processanläggning år 2026.

– Vi vet att vi kan göra skillnad, det är därför vi satsar på den nya tekniken. Förutsättningarna för att kunna producera negativa utsläpp på anläggningen via bio-CCS är bland de bästa i Sverige. Igelstaverket har också en egen hamn med direkt tillgång till Östersjön. Det gör Söderenergi till en stark aktör för att tillsammans med branschkollegor ta täten inom utvecklingen av negativa utsläpp och visa att det går att realisera en fullskalig bio-CCS-kedja i Sverige innan år 2030, säger Bodinson. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 23:44

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors