Företag i fokus:

”Organisationen kändes som en enda stor familj” 

Gill

Pia Pren, en av flera spelare från Slovenien med anknytning till Södertälje Sportklubb Foto: Patric Gill

Slovenska Pia Pren är en av SSK:s damlag mest rutinerade spelare och en forward med hög skicklighet när vi pratar om Sveriges näst högsta nivå inom damishockeyn.

Efter årsskiftet blir hon med sina spetskvaliteér och sin rutin en viktig pjäs i lagets jakt mot SDHL.

– Det är ganska uppenbart att det finns en stor hockeyhistoria i staden, säger Pren i en intervju med Telgennytt.

Pia Pren kom till SSK inför säsongen 2021-22 och jobbar idag för klubben som instruktör inom ungdomshockeyn. Trots ett bra cv med spel i Riksserien/SDHL och flertalet landskmaper för Slovenien valde hon att förlänga sitt avtal med klubben och fortsatt spel i Sveriges andraliga.

– Hela organisationen kändes som en enda stor familj från början. Stödet, faciliteterna och förutsättningarna för damlaget är fantastiskt. Klubben har höga mål för oss så det var verkligen inte svårt att ta beslutet att stanna här.

Södertälje Sportklubbs satsning på damhockeyn var en stor faktor som fick Pia att stanna kvar:

– Jag skulle säga att den främsta anledningen var planen att kvalificera sig till SDHL och klubbens vilja att investera och stödja damlaget.


Klubbar i karriären: HDK Maribor, HK Olimpija Ljubljana, EHV Sabres Wien, Linköping HC, Southern Stars, SDE HF, Södertälje SK.

Övrigt: Spelat i Sloveniens landslag sedan 2002


Beskriv dig själv som spelare.

– Som jag sa i en intervju till klubben i början av den här resan är jag en playmaker. Jag gillar att skapa chanser för andra och har definitivt en passningsmentalitet, vilket ibland driver tränaren till vansinne.

Södertälje SK har en viss tradition med spelare från Slovenien, flera stycken där ifrån har tidigare varit spelare i klubben. Något som hjälpte Pia i hennes beslut att skriva kontrakat med SSK.

– Det har verkligen varit många spelare från Slovenien här. Den mest kända slovenen som har spelat här är naturligtvis Anže Kopitar. Saker han hade att säga om SSK gjorde definitivt mitt beslut att komma hit lättare.

Vad är dina tankar om ditt eget spel hittills den här säsongen?

Jag tycker att det går okej men det finns ju alltid utrymme att bli bättre. Förhoppningsvis kommer jag toppa formen när de viktigaste matcherna står på schemat.

Lovisa Berndtsson, 34, är en av damlagets två målvakter. Hon resonerade i en tidigare intervju med Telgenytt om hur laget skulle klara av omställningen från att vara helt överlägsna sina motståndare, till att succesivt stöta på tuffare och tuffare motstånd. Pren är inne på samma linje som ”Lollo” när hon återger sina tankar om det:

– Detta är verkligen en stor utmaning för oss. Vi försöker ha ett högt tempo på träningarna, vara konkurrenskraftiga och jobba med våra system.

– Vi spelade också några internmatcher mot SSK:s U15-lag och det är där vi kommer närmast den nivå som kommer att krävas senare under säsongen.

Pia Pren i match mot SHK Hockey Club Foto: Patric Gill

Hur märker du att SSK är en anrik klubb och att det finns en stor hockeykultur i staden?

– Jag märkte det under mitt första år bara genom att gå runt i staden, man ser många människor bära SSK:s färger och emblem. Sen är det klart att när man kommer in i Scaniarinken så hänger SM-banderoller ner från taket och många fans som hejar på herrlaget. Det är ganska uppenbart att det finns en stor hockeyhistoria i staden.

Vilka detaljer i ert spel kommer att vara extra viktiga för att lyckas hela vägen till SDHL?

– Jag tror att det kommer att vara viktigt att hålla ett bra tempo, flytta pucken, skapa målchanser och vara effektiva vid skottillfällena.

Och framtiden? För du någon diskussion med SSK om kontraktsförlängning?

– Nej, vi har inte diskuterat ett nytt kontrakt än, just nu är vårt fulla fokus på den här säsongen. SSK känns som en andra familj så låt oss se vad framtiden har att erbjuda.

Vilket är det bästa sättet att fira ett avancemang ?

– Ingen aning. Vägen till avancemang är fortfarande mycket lång och svår, vi kommer att tänka på det när det är dags för det.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 30 november 2023 10:05

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors