Företag i fokus:

Stor nedgång i antalet faderskapsbekräftelser

Barn föräldrar kids hand

Foto: Pexels

Sverige har upplevt en betydande minskning i antalet faderskapsbekräftelser genom socialnämnden, med en nedgång från tidigare 60 000 bekräftelser per år till endast 17 000 förra året.

Under de senaste åren har det skett en dramatisk minskning i antalet faderskapsbekräftelser via socialnämnderna i Sverige. Från att ha varit stadigt kring 60 000 per år mellan 2010 och 2020, sjönk antalet till cirka 17 000 under föregående år. Detta markerar en betydande förändring jämfört med tidigare år, då cirka hälften av alla nyfödda barns faderskap bekräftades på detta sätt.

– Förklaringen till minskningen är att föräldrar själva kan bekräfta föräldraskapet via Skatteverkets e-tjänst, säger Malin Lundgren, utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, till Nyhetsbyrån Siren.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt lagen måste ogifta fäder bekräfta sitt faderskap via socialnämnden, en process som förändrades efter den 1 januari 2022. Denna ändring har lett till en minskning av andelen bekräftade faderskap till 16 procent förra året.

Det finns stora regionala variationer i dessa siffror. I Jönköpings län bekräftades bara 7 procent av faderskapen, medan siffran i Gävleborgs län var så hög som 40 procent. Även på kommunnivå var variationerna stora, från 6 procent i Ale kommun till 72 procent i Gävle kommun. Särskilt i Södertälje låg antalet barn med bekräftat faderskap vid 141, motsvarande 14 procent.

Det är också värt att notera att faderskap för gifta par fastställs automatiskt, vilket står i kontrast till processen för ogifta par. Denna skillnad i lagstiftning har bidragit till de varierande siffrorna för bekräftelse av faderskap.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 30 november 2023 23:37

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors