Företag i fokus:

Här delar guldpojkarna ut julkort till äldre

Mariekall-1

Från vänster; Emilia Ek, anställd vid boendet, Johannes, Emanuel, Torleif Johansson och Livia.

Under lördagen spred Assyriska FF:s P15 Gold-lag julkänslor genom att dela ut julhälsningar till boende på Mariekällgården, ett initiativ som mötts med öppna famnar.

– Besöket togs emot med glädje, det var kul att barnen tänker på oss, säger Torleif Johansson, som bor på Mariekällgården, till Telgenytt.

I en hjärtvärmande gest har de unga fotbollsspelarna i Assyriska FF P15 Gold, bestående av pojkar födda 2015, tagit initiativet att skapa en bro mellan generationer. Under söndagen besökte de vård- och omsorgsboendet Mariekällgården där de överlämnade handskrivna julkort till de boende, spridande glädje och gemenskap i julens anda.

Detta initiativ är en del av lagets projekt ”Gyllene tider”, som syftar till att öka interaktionen mellan de unga spelarna och äldre generationer.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

– Projektet Gyllene Tider föddes bland föräldrarna. Vi ville visa barnen att det handlar inte enbart om att vara en bra fotbollsspelare, man måste vara en bra spelare utanför planen också. Att bry sig om andra, visa värme och respekt, säger lagledaren för Assyriskas pojkar födda 15, Jan Noah, till Telgenytt.

Ser ni detta som ett återkommande inslag.
– Ja, vi bör minst hålla på till vi slår om till Sommartider,säger Jan och skrattar. Tanken är att vi ska göra liknande samhällsinsatser flera gånger. Jag vet att några av föräldrarna filar på nästa insats. Vi vill gärna inspirera andra lag och föreningar att hänga på oss. Tänk om alla knattelag skickar julkort till alla äldreboenden i staden. Det skulle kännas sakralt.

Responsen från äldreboendet på initiativet var överväldigande positiv. Vårdarna och de boende, inklusive Torleif, som laget fick tillfälle att träffa, tog emot dem med stor glädje. Överraskningen och uppskattningen syntes tydligt i deras reaktioner. Personalen på boendet visade sig också vara mycket hjälpsamma och stöttande under besöket.

Förutom besöket och skicka personliga julhälsningar, har laget också bjudit in de äldre att närvara vid deras fotbollsmatcher, vilket ger de boende en möjlighet att uppleva spänningen och gemenskapen på fotbollsplanen.

– Ja, vi kommer gärna om det inte finns något viktigare, som till exempel läkarbesök, säger Torleif, som tog sig tiden att ungås med barnen under besöket.

Följer du några lokal lag?
– Jag följer Sportklubben, SSK. Det har jag gjort sedan länge. Förr spelade de i Månskensrinken, då bodde jag precis bredvid, så jag kunde komma och gå när jag ville.

Assyriska FF:s P15 Gold. Foto: Privat

Finns det något speciellt budskap i julkorten?
– Förutom God Jul-hälsningar har barnen beskrivit två saker: deras bästa julminne och vad de ska bli när de blir stora. Vi tänkte att det skulle ge mottagarna en tillbakablick på cirka 60-70 år till när de var barn och hade drömmar, säger lagledaren Jan Noah.

Vad tycker pojkarna om att göra denna fina insats?
– I början förstod de inte riktigt varför, men ju fler gånger vi pratade om det och julkorten började trilla in, så började den ena överträffa den andra med ännu ett avancerat julkort. Barnen kände att de gjort något bra och viktigt, en känsla av ödmjukhet infann sig. De tyckte att det var extra kul att detta fått uppmärksamhet av den lokala tidningen förstås, säger han till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 15:57
Senast uppdaterad: 3 december 2023 19:04

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors