Företag i fokus:

Idrottsföreningar krävs på återbetalning efter pandemin

SSK

Foto: Daniel Hansson

I efterdyningarna av pandemin konfronteras idrottsklubbar och -bolag i Sverige med återkrav på totalt 89 miljoner kronor i korttidsstöd från staten. I Södertälje finns det flera föreningar som nu står inför dessa återkrav.

Över 500 idrottsföreningar och bolag i Sverige har fått återbetalningskrav från Tillväxtverket på totalt 89 miljoner kronor för mottaget korttidsstöd under pandemin. Korttidspermittering var en central del av regeringens krisstöd under pandemin, där arbetsgivare kunde minska anställdas arbetstid med statligt stöd för att täcka delar av lönekostnaden.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Denna information, som sammanställts av Nyhetsbyrån Siren, har satt igång rättsprocesser om återkrav för flera elitklubbar, med chefsjuristen Madeleine Wagemyr från Arbetsgivaralliansen i spetsen. Bland de drabbade föreningarna finns Örebro Hockey, AIK Fotboll, Färjestads BK och Östersunds FK, där Örebro Hockey står inför det största enskilda återkravet på sju miljoner kronor.

– Många föreningar upplever att de har blivit uthängda för att ha försökt lura systemet, när de i själva verket gjort allt som de har blivit uppmanade att göra. Så det är viktigt att driva detta även ur den synpunkten, säger Madeleine Wagemyr till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje har Södertälje Sportklubb, SSK, den största skulden till staten efter att ha mottagit stöd under pandemin. SSK står inför en återbetalning på 288 615 kronor och Södertälje Simsällskap betala tillbaka 76 959 kronor. Dessa föreningar utgör de med högsta återbetalningssummorna i kommunen.

Tillväxtverket understryker att återkraven främst beror på att föreningarna inte använt hela det utbetalade stödet, och att det inte finns någon anledning att behandla idrottsföreningar annorlunda än andra mottagare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 09:06
Senast uppdaterad: 13 december 2023 22:38

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors