Företag i fokus:

Idrottsföreningar krävs på återbetalning efter pandemin

SSK

Foto: Daniel Hansson

I efterdyningarna av pandemin konfronteras idrottsklubbar och -bolag i Sverige med återkrav på totalt 89 miljoner kronor i korttidsstöd från staten. I Södertälje finns det flera föreningar som nu står inför dessa återkrav.

Över 500 idrottsföreningar och bolag i Sverige har fått återbetalningskrav från Tillväxtverket på totalt 89 miljoner kronor för mottaget korttidsstöd under pandemin. Korttidspermittering var en central del av regeringens krisstöd under pandemin, där arbetsgivare kunde minska anställdas arbetstid med statligt stöd för att täcka delar av lönekostnaden.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Denna information, som sammanställts av Nyhetsbyrån Siren, har satt igång rättsprocesser om återkrav för flera elitklubbar, med chefsjuristen Madeleine Wagemyr från Arbetsgivaralliansen i spetsen. Bland de drabbade föreningarna finns Örebro Hockey, AIK Fotboll, Färjestads BK och Östersunds FK, där Örebro Hockey står inför det största enskilda återkravet på sju miljoner kronor.

– Många föreningar upplever att de har blivit uthängda för att ha försökt lura systemet, när de i själva verket gjort allt som de har blivit uppmanade att göra. Så det är viktigt att driva detta även ur den synpunkten, säger Madeleine Wagemyr till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje har Södertälje Sportklubb, SSK, den största skulden till staten efter att ha mottagit stöd under pandemin. SSK står inför en återbetalning på 288 615 kronor och Södertälje Simsällskap betala tillbaka 76 959 kronor. Dessa föreningar utgör de med högsta återbetalningssummorna i kommunen.

Tillväxtverket understryker att återkraven främst beror på att föreningarna inte använt hela det utbetalade stödet, och att det inte finns någon anledning att behandla idrottsföreningar annorlunda än andra mottagare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 09:06
Senast uppdaterad: 13 december 2023 22:38

Misstänkt farligt föremål i bostadsområde – två gripna

Polis

Arkivbild

Ett misstänkt farligt föremål upptäcktes vid ett radhus i Glasberga, vilket ledde till en omfattande polisinsats. Polisen har nu gripit två personer misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse.

Larmet om ett misstänkt farligt föremål inkom natten mot lördag, klockan 03:17. Polisstyrkor svarade snabbt på ett larmet som inträffade i ett radhusområde i Glasberg. Föremålet, som krävde insats av det nationella bombskyddet, upptäcktes tidigt och föranledde omedelbara säkerhetsåtgärder inklusive stora avspärrning av området.

Nationella bombskyddets tillkallades
I väntan på bombskyddets ankomst genomförde polis personal dörrknackning och säkrade bevis genom att samla in övervakningsmaterial.

Vid 05-tiden rapporterades det att det nationella bombskyddet hade anlänt på plats för att hantera det misstänkta föremålet. Ungefär två timmar senare, vid 07-tiden, bekräftades det att föremålet hade blivit framgångsrikt oskadliggjort. Polisens kriminaltekniker, assisterade av en specialsökhund, hade då redan utfört en grundlig teknisk undersökning av platsen. Strax därefter kunde avspärrningarna hävas och situationen var stabiliserad.

Två personer med inblandning gripna.
På lördagsförmiddagen, strax efter klockan 11, rapporterade polisen att två personer hade gripits efter en omfattande insats. En av dessa har anhållits i samband med händelsen, vilken nu utreds som ett försök till allmänfarlig ödeläggelse samt ett brott mot lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor.

Polisen fortsätter att utreda incidenten för att klarlägga omständigheterna kring det misstänkta föremålet och dess avsedda användning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 14:39
Senast uppdaterad: 8 november 2023 10:38

Nya strängare krav för arbetskraftsinvandrare

Skriva-avtal-underteckna-1

Foto: Pexels

Från och med den 1 november måste de som ansöker om arbetstillstånd i Sverige uppfylla högre försörjningskrav, enligt nya regler som införts av regeringen. Förändringen innebär att sökande måste ha en lön på minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen.

Regeringens beslut, som har kritiserats av flera organisationer, om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har träffat ikraft. Det nya kravet ställer att individer som ansöker om arbetskraftstillstånd måste visa upp en avtalad lön som är minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fastställer. Det innebär att sökande behöver en inkomst på minst 27 360 kronor för att kvalificera sig för arbetstillstånd.

Den rättsliga förändringen har mött motstånd från organisationer, som befarar negativa konsekvenser för såväl privat som offentlig sektor gällande rekryteringsmöjligheter. En kritik som lyfts är att det höjda lönekravet inte adresserar de faktiska problemen med lönefusk och exploatering av arbetskraft, utan snarare riskerar att skada legitima företag och arbetskraftsinvandrare med avtalsenliga löner.

För etablerade arbetskraftsinvandrare kan de nya lönekraven även innebära risk för utvisning, då kraven även gäller vid förlängningar av uppehållstillstånd. Regeringen har framfört att lagändringen syftar till att förhindra utnyttjande av arbetskraft och förbättra villkoren för arbetskraftsinvandrare. Dock påpekas det att många arbetstagare, särskilt inom kvinnodominerade låglöneyrken, redan tjänar mindre än 80 procent av medianlönen.

Lagändringen berör inte EU-medborgare eller säsongsarbetare, då dessa grupper omfattas av andra EU-direktiv.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 november 2023 03:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors