Svårt för kvinnor att köpa bostad – ”dörren helt stängd”
Foto: Alexander Isa
För en kvinna med genomsnittsinkomst går inte kalkylen ihop för att köpa en tvårumsbostad på 55 kvadratmeter i någon av Sveriges 25 största kommuner, enligt Hypoteket. Inklusive kvinnor i arbetsför ålder i Södertälje.
I sin aktuella undersökning har Hypoteket utgått från snittpriset i oktober 2023 för en tvåa på 55 kvadratmeter i de undersökta kommunerna. Personen som söker bolån antas vara ensamstående, 30-34 år, utan andra lån eller bil. Medianinkomsten har räknats upp med 6 procent för att matcha dagens nivå.
– Som kvinna i arbetsför ålder (30 – 34 år) är dörren helt stängd för att få ihop kalkylen för en tvåa. Att träffa en partner, flytta till ett jobb eller påbörja en utbildning blir ju mer möjligt med en egen bostad. Jag dristar mig till att gissa att svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige idag har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.
Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.
Störst är skillnaden i Stockholm, där det fattas över ca 27 000 kronor per månad för en kvinna med medianinkomst. I Nacka skiljer det ca 17 000 kronor och i Göteborg nästan ca 15 000 kronor mellan medianinkomsten och vad som krävs för att få lånelöfte.
En kvinna med medianinkomst står inför ekonomiska utmaningar i samtliga av de granskade kommunerna, inklusive Södertälje. Däremot, för en ung man i Södertälje, ser det något mer positivt ut, med en ekonomisk balans i 14 av de 25 undersökta kommunerna.
– Svårigheterna på bostadsmarknaden kan vara en anledning till att Sverige har det lägsta barnafödandet på 50 år, säger Wörmann.
Hon ger rådet att undersöka alla möjligheter, även hyresmarknaden, för den som vill skaffa sin första bostad. Att acceptera en mindre eller billigare bostad kan också vara nödvändigt.
– Vår undersökning utgår från både medianinkomst och medelpris och förhoppningen ligger i avvikelserna. Om man tjänar mer, kan lägga mer i kontantinsats och om man köper en billigare bostad ser kalkylen bättre ut och det är förstås en tröst, om än klen. Krav på kontantinsats, amortering, högre räntekostnader och allmänt högre omkostnader i vardagen slår hårt mot gruppen unga, speciellt unga kvinnor, avslutar Claudia Wörmann.
Möjligheten att köpa en tvåa i några av Sveriges största kommuner
Kommun
Pris kr
Månadslön M
Månadslön Q
Lön som krävs
Skillnad i kr M
Skillnad i kr Q
Stockholm
4 413 090
38 416
32 736
60 000
21 584
27 264
Nacka
3 023 735
38 363
31 385
45 000
6 637
13 615
Botkyrka
1 709 400
31 358
23 073
33 000
1 642
9 927
Haninge
1 738 220
33 355
25 431
33 000
−355
7 569
Södertälje
1 477 520
31 738
22 578
31 500
−238
8 922
Skribent: Lucas T
Rättelse: I ett tidigare skede skrev vi att uppfattningen var att kalkylen går ihop för en kvinna i Södertälje, så är det dock inte.
En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga Foto: Shamash Oyal
Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.
Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.
Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.
Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:
”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg”
Ja det är så känslan är.
Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.
Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat
Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.
”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.
Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.
Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro. Foto: Shamash Oyal
För höga förväntningar?
Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.
SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.
Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.
(Annonslänk)
Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.
Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.
”Frälsarens återkomst”
Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.
När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.
Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.
Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.
Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.
Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare
Foto: Pexels
Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).
Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.
Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.
– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.
(Annonslänk)
Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.
– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.
Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.
Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)
Produkt
Förändring senaste året
Förändring senaste tre åren
Ägg
11,6%
47,7%
Gravad/rökt lax
9,6%
31,3%
Sill
8,2%
29,9%
Choklad
6,9%
24,6%
Kaviar
6,3%
25,2%
Potatis
4,4%
29,9%
Godis (konfektyr)
4,2%
23,8%
Lammkött
-0,1%
26,5%
Fjäderfjän (kyckling)
-5,1%
25,2%
Text:
Shamash Oyal
Dela via:
Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38
Stöd vår lokala journalistik med en Swish:
123 473 66 41
Mest lästa
Cookies
Vi använder cookies på vår webbplats för att ge dig den mest relevanta upplevelsen genom att komma ihåg dina preferenser och återkommande besök. Genom att klicka på "Acceptera alla" godkänner du användningen av ALLA cookies. Du kan dock besöka "Cookieinställningar" för att ge ett kontrollerat samtycke.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.